Josefine

Nu bär det av.
Mot hufvudstaden. Stockholm alltså - för er som är mindre begåvade.
Jag och käraste Sara. Och vi ska träffa Ylving. Det blir hur fint som helst.
Party, helt enkelt.

De är nog faktiskt två av mina favoriter förresten. Ylving och Sara alltså.
Så det blir nog en rätt så fin helg tror jag.
Jag och mina favoriter. I Stockholm.

Jag ska köpa lite grejer också har jag tänkt.
Fast bara små saker, lätta saker. Fina saker.

Igår lämnade jag barnvakteriet vidare till Sara förresten.
Det kändes väldigt bra, och jag tror faktiskt att både barnen och föräldrarna kommer att bli mer kära i henne än vad de är i mig. Faktiskt. Sar kan det där med barn förstår ni, liite bättre än jag.

Och annars så börjar paniken stiga lite nu.
Hur ska jag hinna träffa alla och säga hejdå innan jag åker?
Tänk om alla i England hatar mig?
Tänk om Pamela är en läskig, spinkig tant som luktar leverpastej och tvingar mig att äta läskiga saker?
Och tänk om Tyskan verkligen luktar korv, eller kebab för den delen (hon är visst lite fårn turkiet också, spännande). Fast.. kebab luktar ju ganska gott så det kan jag stå ut med. MEN. TÄnk om hon är otrevlig då? Eller inte pratar över huvud taget. Wöh.

Det är sådana här roliga och ångestfyllda tankar som upptar mitt huvud för tillfället.

Jag träffade Emil igår också. Kvalitetstid var det. Fast han fick hela min familj att skratta åt mig - den jäveln.
Jag kommer sakna honom. Kommer sakna det.
Stå två timmar utanför mitt hus och prata om allt, fast egentligen ingenting alls. Fint.

Nu ska jag nog titta på när Sara packar.
Hon blir så nervös då. ^^

Stockholm, här kommer vi. Lalala.