Så obegripligt stort

Jag hittade mig själv igår, på ett kort där jag var fyra år.
Jag hade änglablick och kopparlockigt hår.
Med lena kinder, mjuka drag, mitt oförstörda forna jag.
Som motsatsen till allt jag är idag.

Jag satt förstenad och funderade ett slag,
var är min oskuld och mitt samvete idag?
Vad har jag blivit, har jag lärt mig nånting?
Men det enda svar jag hittade var
Spring!


- Loke

Sannerligen. Så känns det ibland.
Nu har det efterlängtade sommarlovet kommit och jag uppfylls av en känsla av meningslöshet.
Såhär skulle det inte bli.
Allt glider ifrån mig.

Nu ska jag göra ett försök att laga mig lite mat tror jag.
Magen gör sig påmind.

Kommentarer
Postat av: Veronica

Ingen ångest. Det är onödigt. Det får man bara ha första och sista dagen.

2008-06-14 @ 14:41:35
URL: http://gladplastanka.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0