110610
280410
16.24
Idag fyller min allra käraste Seda arton år. Min tyska lillasyster.
Det suger extremt att jag inte kan vara med henne och fira, för jag är övertygad om att det hade varit underbart.
Massor av kärlek till henne!
I övrigt så har det varit en helt vanlig onsdag. Början på slutet av veckan. Snart är det helg. Det känns finfint!
Elsa kommer hit och det kommer bli helt underbart. Dessutom är det Valborg, vilket innebär lika delar förväntningar och prestationsångest, men det känns som att det blir bra det här!
Jag solade ju i måndags, och det känns sjukt bra att jag inte alls blev så röd som jag trodde. Jag förväntade mig att jag skulle vara helt knallröd när jag kom ut, men blev bara lite lite röd. Nu ska vi se att jag är brun och fin till studenten och sommare, och den där jäkla balen som jag eventuellt ska gå på.
På religionslektionen idag har vi pratat om kristendomen och människan, och jag blir så trött på religioner och Bibeln och hela köret. En bok som har tillåtits kontrollera och förtrycka människor i tusentals år, och som till råga på allt är så motsägelsefull och virrig att det egentligen går att utläsa vad som helst ur den. Nej, det känns skönt att jag inte är religiös, för vilket helvete jag skulle ha då!
Jag betvivlar inte religionens förmåga att föra samman människor och ge dem en känsla av tillhörighet, men det där är verkligen ingenting för mig.
Jag har ätit glass på Halvars för första gången i år också! Vit choklad och brownieglass med chokladsås. En riktig chokladbomb, som gjorde mig hemskt törstig. Men gott var det!
Ikväll ska jag skriva ett hyllningstal. Det kan blir spännande.
Idag fyller min allra käraste Seda arton år. Min tyska lillasyster.
Det suger extremt att jag inte kan vara med henne och fira, för jag är övertygad om att det hade varit underbart.
Massor av kärlek till henne!
I övrigt så har det varit en helt vanlig onsdag. Början på slutet av veckan. Snart är det helg. Det känns finfint!
Elsa kommer hit och det kommer bli helt underbart. Dessutom är det Valborg, vilket innebär lika delar förväntningar och prestationsångest, men det känns som att det blir bra det här!
Jag solade ju i måndags, och det känns sjukt bra att jag inte alls blev så röd som jag trodde. Jag förväntade mig att jag skulle vara helt knallröd när jag kom ut, men blev bara lite lite röd. Nu ska vi se att jag är brun och fin till studenten och sommare, och den där jäkla balen som jag eventuellt ska gå på.
På religionslektionen idag har vi pratat om kristendomen och människan, och jag blir så trött på religioner och Bibeln och hela köret. En bok som har tillåtits kontrollera och förtrycka människor i tusentals år, och som till råga på allt är så motsägelsefull och virrig att det egentligen går att utläsa vad som helst ur den. Nej, det känns skönt att jag inte är religiös, för vilket helvete jag skulle ha då!
Jag betvivlar inte religionens förmåga att föra samman människor och ge dem en känsla av tillhörighet, men det där är verkligen ingenting för mig.
Jag har ätit glass på Halvars för första gången i år också! Vit choklad och brownieglass med chokladsås. En riktig chokladbomb, som gjorde mig hemskt törstig. Men gott var det!
Ikväll ska jag skriva ett hyllningstal. Det kan blir spännande.
260410
09.44
Det är måndag, och om det hade varit en helt vanlig måndag så skulle jag utan tvivel ha öst galla över hela världen just nu. Men vet ni? Det känner jag inte alls för. Solen skiner, och av någon anledning kändes det inte alls jobbigt att gå upp klockan sju på morgonen. Att cykla till skolan var bara trevligt, och jag har precis jobbat mig igenom en en och en halv timmes engelskalektion utan större ansträngningar.
Det är en bra dag idag!
Jag tror att jag verkligen tog mig ur svackan igår. Så hilma skönt. Mycket hade det nog att göra med att jag hade en sådan social dag. Inte för att jag träffade någon.. (mer än barnvaktsbarnen) Men jag pratade i telefon nästan hela dagen.
När jag var barnvakt och tittade på när de åt glass och åkte rutschbana så ringde min kära Häst och pratade lite. Det var fint och kändes bra och behövligt. Hon är fin hon. Sedan kom jag hem och skulle försöka plugga, men plötsligt skrev finaste Elsa att hon ville prata med mig. Så då blev det telefonsamtal i runt en timma. Efter det skulle jag plugga lite igen, och lyckades väl ett tag, tills Pälsboll bad mig komma in på Skype.
Då pratade vi lite, och sedan hade jag lovat att ringa Moa eftersom jag smådissade henne lite i lördags. Det var heltrevlans! Skvaller och framtidsprat.
Telefondagen avslutade med ett sista, sängliggande myssamtal med Sean.
Det går med andra ord att vara översocial också på avstånd.
Jag bestämmer mig för att allt kommer gå bra, och jag tänker leva och planera därefter. Om jag oroar mig för saker hela tiden så glömmer jag bort att leva ordentligt, och om jag inte lever nu, när ska jag då göra det?
Jag gläds åt småsakerna och inser att vänner inte försvinner bara för att de inte är här just nu.
Nu blir det litteraturlektion.
Det är måndag, och om det hade varit en helt vanlig måndag så skulle jag utan tvivel ha öst galla över hela världen just nu. Men vet ni? Det känner jag inte alls för. Solen skiner, och av någon anledning kändes det inte alls jobbigt att gå upp klockan sju på morgonen. Att cykla till skolan var bara trevligt, och jag har precis jobbat mig igenom en en och en halv timmes engelskalektion utan större ansträngningar.
Det är en bra dag idag!
Jag tror att jag verkligen tog mig ur svackan igår. Så hilma skönt. Mycket hade det nog att göra med att jag hade en sådan social dag. Inte för att jag träffade någon.. (mer än barnvaktsbarnen) Men jag pratade i telefon nästan hela dagen.
När jag var barnvakt och tittade på när de åt glass och åkte rutschbana så ringde min kära Häst och pratade lite. Det var fint och kändes bra och behövligt. Hon är fin hon. Sedan kom jag hem och skulle försöka plugga, men plötsligt skrev finaste Elsa att hon ville prata med mig. Så då blev det telefonsamtal i runt en timma. Efter det skulle jag plugga lite igen, och lyckades väl ett tag, tills Pälsboll bad mig komma in på Skype.
Då pratade vi lite, och sedan hade jag lovat att ringa Moa eftersom jag smådissade henne lite i lördags. Det var heltrevlans! Skvaller och framtidsprat.
Telefondagen avslutade med ett sista, sängliggande myssamtal med Sean.
Det går med andra ord att vara översocial också på avstånd.
Jag bestämmer mig för att allt kommer gå bra, och jag tänker leva och planera därefter. Om jag oroar mig för saker hela tiden så glömmer jag bort att leva ordentligt, och om jag inte lever nu, när ska jag då göra det?
Jag gläds åt småsakerna och inser att vänner inte försvinner bara för att de inte är här just nu.
Nu blir det litteraturlektion.
250410
20.13
Mysdag idag. Jag var barnvakt mellan ett och fem (ganska fint att få betalt för att spela bowling och äta glass kan jag tycka, särskilt när bowlingen och glassen också är betalda för). Förutom bowling hann vi med att hoppa studsmatta, leka sand-restaurang, cykla, "tämja big" och spela Svarte Petter. Väldigt givande dag! Fy tusan vad barn är fina och okomplicerade. Jag blir lite lyckligare av att umgås med dem.
Återigen påminns jag av det fina uttrycket "man kan inte kontrollera sina omständigheter, men man kan kontrollera sin reaktion". Det är ju fint, och lugnar ned mig när jag behöver det som mest. Det finns faktiskt inget jag kan göra över huvud taget, utom att acceptera att saker är som de är och jobba för att göra det bästa av situationen. Självömkan är bara såå överskattat, och jag lägger ned det kapitlet nu. Time to man up, så att säga.
Ja, så är sitter jag och skriver om mina djupa tankar när jag egentligen borde ägna all min energi åt att memorera historiska fakta om hollywoods underbara värld.
Imorgon tycker jag att det kan vara sol. Och på onsdag ska jag träna.
Då är det bäst för foten att den inte krånglar.
Antingen är det värt att kämpa för, eller så är det inte det.
Det är inte svårare än så.
Mysdag idag. Jag var barnvakt mellan ett och fem (ganska fint att få betalt för att spela bowling och äta glass kan jag tycka, särskilt när bowlingen och glassen också är betalda för). Förutom bowling hann vi med att hoppa studsmatta, leka sand-restaurang, cykla, "tämja big" och spela Svarte Petter. Väldigt givande dag! Fy tusan vad barn är fina och okomplicerade. Jag blir lite lyckligare av att umgås med dem.
Återigen påminns jag av det fina uttrycket "man kan inte kontrollera sina omständigheter, men man kan kontrollera sin reaktion". Det är ju fint, och lugnar ned mig när jag behöver det som mest. Det finns faktiskt inget jag kan göra över huvud taget, utom att acceptera att saker är som de är och jobba för att göra det bästa av situationen. Självömkan är bara såå överskattat, och jag lägger ned det kapitlet nu. Time to man up, så att säga.
Ja, så är sitter jag och skriver om mina djupa tankar när jag egentligen borde ägna all min energi åt att memorera historiska fakta om hollywoods underbara värld.
Imorgon tycker jag att det kan vara sol. Och på onsdag ska jag träna.
Då är det bäst för foten att den inte krånglar.
Antingen är det värt att kämpa för, eller så är det inte det.
Det är inte svårare än så.
240410
15.32
Jag är duktig idag! Och det känns sjukt bra.
Tänkte bara att ni skulle få veta det.
Nu vet ni.
Jag är duktig idag! Och det känns sjukt bra.
Tänkte bara att ni skulle få veta det.
Nu vet ni.
240410
14.39
SOL! Det gör mig så himla glad! Eller alltså.. Den är väl borta nu egentligen, och det regnar lite till och med, men jag har minsann hunnit sitta ute i solen och läsa i en timme! Sådant gör mig lycklig. Lycklig och röd..
Och jag älskar dig för att du har en sådan underbar förmåga att lugna ner mig när jag blir halvhysterisk, att du talar om för mig att allt kommer att bli bra, men mest för att du verkligen får mig att tro på det.
Min kära mor är ute och socialiserar och pappa är uppe i Norrland, så ikväll är det bar jag och Anton hemma. Det väntas pizza, och sedan kommer mysiga människor hit och tittar på film och sånt.
Istället för att bara oroa sig över saker är det väl alltid bättre att faktiskt ta tag i saken och se till så att något händer? Jag skapar vägen.
Sommar och sol nu, tack.
SOL! Det gör mig så himla glad! Eller alltså.. Den är väl borta nu egentligen, och det regnar lite till och med, men jag har minsann hunnit sitta ute i solen och läsa i en timme! Sådant gör mig lycklig. Lycklig och röd..
Och jag älskar dig för att du har en sådan underbar förmåga att lugna ner mig när jag blir halvhysterisk, att du talar om för mig att allt kommer att bli bra, men mest för att du verkligen får mig att tro på det.
Min kära mor är ute och socialiserar och pappa är uppe i Norrland, så ikväll är det bar jag och Anton hemma. Det väntas pizza, och sedan kommer mysiga människor hit och tittar på film och sånt.
Istället för att bara oroa sig över saker är det väl alltid bättre att faktiskt ta tag i saken och se till så att något händer? Jag skapar vägen.
Sommar och sol nu, tack.
230410
23.56
Det är väl rätt självklart att man blir irriterad när folk förutsätter att man är det, eller?
Det är väl rätt självklart att man blir irriterad när folk förutsätter att man är det, eller?
220410
23.08
Precis hemkommen från Sara. Det blev te och morotskaka på Fräckas, och sedan mer te hemma hos Sara.
Mysigt värre! Vidare har vi hunnit med att oroa oss för framtiden, förbanna det andra könet (och vårat eget) och bara prata om allt och inget.
Hon är fin hon.
Det är svårt det där med ansvar, och beslut. Vad är rätt?
Nu ska jag försöka sova lite. Snart.
Puss.
Precis hemkommen från Sara. Det blev te och morotskaka på Fräckas, och sedan mer te hemma hos Sara.
Mysigt värre! Vidare har vi hunnit med att oroa oss för framtiden, förbanna det andra könet (och vårat eget) och bara prata om allt och inget.
Hon är fin hon.
Det är svårt det där med ansvar, och beslut. Vad är rätt?
Nu ska jag försöka sova lite. Snart.
Puss.
220410
18.13
Den här dagen har jag ägnat åt att göra precis ingenting.
Skoldagen var helt okej, och sedan hade jag tänkt att jag skulle hem och skriva ett högtidstal om någonting och plugga lite, men icke. Jag somnade så fort jag kom hem typ.
Vaknade för inte alls länge sedan och nu ska jag försöka göra något vettigt innan jag träffar Sara.
Städa lite på mitt rum kanske?
Jag ser ytan nu, det känns bra.
Det enda som stör mig just nu är att jag inte kan träna på grund av min dumma fot.
Tycker att dne kan sluta göra ont nu..
Den här dagen har jag ägnat åt att göra precis ingenting.
Skoldagen var helt okej, och sedan hade jag tänkt att jag skulle hem och skriva ett högtidstal om någonting och plugga lite, men icke. Jag somnade så fort jag kom hem typ.
Vaknade för inte alls länge sedan och nu ska jag försöka göra något vettigt innan jag träffar Sara.
Städa lite på mitt rum kanske?
Jag ser ytan nu, det känns bra.
Det enda som stör mig just nu är att jag inte kan träna på grund av min dumma fot.
Tycker att dne kan sluta göra ont nu..
190410
16.12
Jag tänker att om man delar upp tiden kvar i skolan i små delar, då är det inte mycket alls.
Men när man tänker på allt i en klump, då får man ont i magen.
Så är det när jag tittar i min kalender och kollar hur mycket vi har kvar att göra.
Det är färdigbläddrat i ett kick, och det är inte mycket alls.
Sådana saker muntrar upp mig idag.
Det faktum att solen skiner och att det verkligen känns att sommaren är påväg, nästan, hjälper också.
I morgon bär det av till hufvudstaden med klass Sp3c. Det ska blir roligt, och jag ska nog ta med kameran och föreviga hela härligheten också.
Vi ska vara kulturpretton och gå på typ fem olika muséer och på opera. Spännande!
Här är en bild från när jag och Sean var i Stockholm på lovet.
Det är en fin stad.
Nu är mitt te kallt.. Inte kul.
Men religionsuppgiften är i alla fall färdigskriven, så det får vara okej.
Jag tänker att om man delar upp tiden kvar i skolan i små delar, då är det inte mycket alls.
Men när man tänker på allt i en klump, då får man ont i magen.
Så är det när jag tittar i min kalender och kollar hur mycket vi har kvar att göra.
Det är färdigbläddrat i ett kick, och det är inte mycket alls.
Sådana saker muntrar upp mig idag.
Det faktum att solen skiner och att det verkligen känns att sommaren är påväg, nästan, hjälper också.
I morgon bär det av till hufvudstaden med klass Sp3c. Det ska blir roligt, och jag ska nog ta med kameran och föreviga hela härligheten också.
Vi ska vara kulturpretton och gå på typ fem olika muséer och på opera. Spännande!
Här är en bild från när jag och Sean var i Stockholm på lovet.
Det är en fin stad.
Nu är mitt te kallt.. Inte kul.
Men religionsuppgiften är i alla fall färdigskriven, så det får vara okej.
190410
12.47
Nu har jag varit sådär dålig igen, men jag tappar lusten emellanåt, och har svårt att hitta tillbaka. Det kan få vara så tycker jag, och ni som är väldigt intresserade av att läsa. Ja.. ni kanske kan anpassa er till min oregelbundenhet?
Det som förra veckan kändes som ett steg i rätt riktning och en bro mot något nytt, en väg framåt, känns den här veckan som något avlägset och osäkert. Men jag hoppas ändå. Vi får se hur det blir helt enkelt.
Jag försöker landa i mig själv igen, så som det alltid är när du försvinner, men det är svårare den här gången. Jag hade en väldigt lyckad helg, precis vad jag behövde. Men såhär i efterhand känns det tomt. Gapande tomt, och hela jag uppfylls av faktumet att du inte är här. Där jag är. Utan dig. Och det gör att jag går sönder inombords.
Men jag orkar inte prata om det, för jag är inte såhär svag egentligen, tänker jag, och därför så behöver ingen veta.
Så vi nämner det inte, okej?
Mest blickar jag framåt, mot det som blir, kan och måste vara. Och jag hoppas innerligt, och jag gör upp planer och ser fram emot det. Lite för att det är vad jag vill, men mest för att jag inte orkar med nuet just nu.
Jag vill bara att det ska vara över.
Och det gör mig skräckslagen.
För tänkt om det inte skulle funka då?
Tänk om det går åt helvete? Hur ska jag ta mig tillbaka från det?
Vart tog jag vägen..?
Nu har jag varit sådär dålig igen, men jag tappar lusten emellanåt, och har svårt att hitta tillbaka. Det kan få vara så tycker jag, och ni som är väldigt intresserade av att läsa. Ja.. ni kanske kan anpassa er till min oregelbundenhet?
Det som förra veckan kändes som ett steg i rätt riktning och en bro mot något nytt, en väg framåt, känns den här veckan som något avlägset och osäkert. Men jag hoppas ändå. Vi får se hur det blir helt enkelt.
Jag försöker landa i mig själv igen, så som det alltid är när du försvinner, men det är svårare den här gången. Jag hade en väldigt lyckad helg, precis vad jag behövde. Men såhär i efterhand känns det tomt. Gapande tomt, och hela jag uppfylls av faktumet att du inte är här. Där jag är. Utan dig. Och det gör att jag går sönder inombords.
Men jag orkar inte prata om det, för jag är inte såhär svag egentligen, tänker jag, och därför så behöver ingen veta.
Så vi nämner det inte, okej?
Mest blickar jag framåt, mot det som blir, kan och måste vara. Och jag hoppas innerligt, och jag gör upp planer och ser fram emot det. Lite för att det är vad jag vill, men mest för att jag inte orkar med nuet just nu.
Jag vill bara att det ska vara över.
Och det gör mig skräckslagen.
För tänkt om det inte skulle funka då?
Tänk om det går åt helvete? Hur ska jag ta mig tillbaka från det?
Vart tog jag vägen..?
290310
17.09
Nu tycker jag att det är fädriganalyserat. Kan över huvud taget inte hitta motivation till att sitta och analysera första delen av Brott och Straff i mer än två sidor. Inte ikväll.
Det är märkligt det där med tillit.
Hur svårt det är att uppnå, hur lätt det är att mista.
Det absolut jobbigaste är att inte veta.
Idag har för övrigt varit en rätt så jävlig dag. Det är ju inte kul med måndag.
Men.. Kafka hade det ju inte heller så roligt.
Bojkott, eller vägran att delta, kan ju för övrigt vara det dummaste tillvägagångssättet att uppnå förändring.
Hur ska du kunna förändra något när du inte är närvarande?
Jag blir så trött på människor.
Nu tycker jag att det är fädriganalyserat. Kan över huvud taget inte hitta motivation till att sitta och analysera första delen av Brott och Straff i mer än två sidor. Inte ikväll.
Det är märkligt det där med tillit.
Hur svårt det är att uppnå, hur lätt det är att mista.
Det absolut jobbigaste är att inte veta.
Idag har för övrigt varit en rätt så jävlig dag. Det är ju inte kul med måndag.
Men.. Kafka hade det ju inte heller så roligt.
Bojkott, eller vägran att delta, kan ju för övrigt vara det dummaste tillvägagångssättet att uppnå förändring.
Hur ska du kunna förändra något när du inte är närvarande?
Jag blir så trött på människor.
290310
09.21
Det kanske är dags att ta tag i det här igen. Kanske.
Idag är det måndag, och ag var sååå nära att inte kliva upp ur sängen och ta mig iväg till engelska lektionen.
Och tror ni inte det visade sig att det borde ha varit precis vad jag skulle ha gjort, för allas vår JWo är hemma sjuk idag.
Därför har jag tillbringat en och en halv timma i en datasal med att göra en massa internettester. Oerhört underhållande. Nu är jag trött, och undrar vad som hände med det där kaffebduet jag fantiserade om. Alltså, den där killen som bara dök upp med en kaffekopp så fort jag kände att jag var sugen. Det vore något.
Helgen har varit seg, och skön.
Vi hade ju klassfest i lördags förstås, och det var kul. Jag fick dyngstryk på Fifa, men det är okej. Mina spelare fattade faktiskt inte åt vilket håll de skulle springa.. Hugos var inte så värst underhållande. Jag tappade mitt armband och var sur, och mina klackar fastnade i golvet. Men det var helt okej.
Igår var jag bara sur och trött, så jag åt choklad och kladdkaka så att jag fick ont i magen.
Men jag gjorde klart projektarbetet i alla fall! Det var duktigt.
Och så såg jag en av de sämre filmerna jag har sett i mitt liv. Rumour Has It. Inte så övertygande va. Mest äcklig, och förutsägbar.
Imorgon ska jag köra till Skavsta själv och hämta upp min kära engelsman så.. ni kan ju hålla tummarna.
Eller helt enkelt hålla er borta från E4an mellan Norrköping och Nyköping vid elva och tolvtiden. Det vore snällt, tack.
Det kanske är dags att ta tag i det här igen. Kanske.
Idag är det måndag, och ag var sååå nära att inte kliva upp ur sängen och ta mig iväg till engelska lektionen.
Och tror ni inte det visade sig att det borde ha varit precis vad jag skulle ha gjort, för allas vår JWo är hemma sjuk idag.
Därför har jag tillbringat en och en halv timma i en datasal med att göra en massa internettester. Oerhört underhållande. Nu är jag trött, och undrar vad som hände med det där kaffebduet jag fantiserade om. Alltså, den där killen som bara dök upp med en kaffekopp så fort jag kände att jag var sugen. Det vore något.
Helgen har varit seg, och skön.
Vi hade ju klassfest i lördags förstås, och det var kul. Jag fick dyngstryk på Fifa, men det är okej. Mina spelare fattade faktiskt inte åt vilket håll de skulle springa.. Hugos var inte så värst underhållande. Jag tappade mitt armband och var sur, och mina klackar fastnade i golvet. Men det var helt okej.
Igår var jag bara sur och trött, så jag åt choklad och kladdkaka så att jag fick ont i magen.
Men jag gjorde klart projektarbetet i alla fall! Det var duktigt.
Och så såg jag en av de sämre filmerna jag har sett i mitt liv. Rumour Has It. Inte så övertygande va. Mest äcklig, och förutsägbar.
Imorgon ska jag köra till Skavsta själv och hämta upp min kära engelsman så.. ni kan ju hålla tummarna.
Eller helt enkelt hålla er borta från E4an mellan Norrköping och Nyköping vid elva och tolvtiden. Det vore snällt, tack.
110310
23.38
Jag är extremt trött efter en mycket produktiv dag.
Har hunnit med att plugga, pyssla, planera, prova kläder, baka och göra annat som jag bara gjorde för att jag kände för det. Skönt.
Det har varit en extremt bra dag faktiskt.
I morgon är det dessutom fredag, och det gör att det känns ännu bättre! Jag ska ju vara snäll och lyssna på musik till förmån för indiska barn. Snällt av mig. Och på lördag ska jag till Göteborg och träffa finaste Moa.
Det ska bli mys!
Det är fint att få brev. Man känner sig så omtyckt då.
Jag är på topp igen.
Jag är extremt trött efter en mycket produktiv dag.
Har hunnit med att plugga, pyssla, planera, prova kläder, baka och göra annat som jag bara gjorde för att jag kände för det. Skönt.
Det har varit en extremt bra dag faktiskt.
I morgon är det dessutom fredag, och det gör att det känns ännu bättre! Jag ska ju vara snäll och lyssna på musik till förmån för indiska barn. Snällt av mig. Och på lördag ska jag till Göteborg och träffa finaste Moa.
Det ska bli mys!
Det är fint att få brev. Man känner sig så omtyckt då.
Jag är på topp igen.
100310
07.00
Det är inte okej att gå upp så här tidigt.
Snap. Out of it.
Började läsa boken igår.
Den satte verkligen mitt liv i perspektiv. Jag må klaga sukt mycket och vara missnöjd, men jag är i alla fall inte en sextonårig analfabet som är gravid med min pappas andra barn och har en mamma som slår mig och också utnyttjar mig sexuellt.
Tacka fan för det.
Klockan är sju och mitt morgonhumör borde vara extremt. Vid den här tiden på dygnet brukar jag hata precis hela världen, men idag känns det konstigt nog rätt okej.
Det är början på slutet av veckan idag. Snart är det helg.
Det är inte okej att gå upp så här tidigt.
Snap. Out of it.
Började läsa boken igår.
Den satte verkligen mitt liv i perspektiv. Jag må klaga sukt mycket och vara missnöjd, men jag är i alla fall inte en sextonårig analfabet som är gravid med min pappas andra barn och har en mamma som slår mig och också utnyttjar mig sexuellt.
Tacka fan för det.
Klockan är sju och mitt morgonhumör borde vara extremt. Vid den här tiden på dygnet brukar jag hata precis hela världen, men idag känns det konstigt nog rätt okej.
Det är början på slutet av veckan idag. Snart är det helg.
090310
17.42
Äntligen har stunden kommit då jag officiellt kan säga upp min bekanstkap med Vilhelm Moberg.
Han har varit min ständiga följeslagare i flera månader, men nu är det slut.
Hej då Ville, ses aldrig mer.
Eller, i alla fall inte på ett bra tag.
Romananalysen är klar. Jag andas lite lättare.
Äntligen har stunden kommit då jag officiellt kan säga upp min bekanstkap med Vilhelm Moberg.
Han har varit min ständiga följeslagare i flera månader, men nu är det slut.
Hej då Ville, ses aldrig mer.
Eller, i alla fall inte på ett bra tag.
Romananalysen är klar. Jag andas lite lättare.
090310
16.08
Dagens I-landsproblem.
Lånade en bok idag, ser fram emot att läsa den. MEN.
Jag skulle helst vilja läsa den på engelska, och som tur är finns både svensk text och den engelska orginaltexten med i boken. Saken är den att den engelska texten är inlagd i sista halvan av boken, upp och ner.
Så. Om jag läser boken på engelska kommer folk tro att jag är helt dum i huvudet och bara sitter och låtsasläser.
Och det vill jag ju inte. Eller?
De tänkte de inte på, de där som tryckte boken.
Jag lyckades idag, ett steg närmare. Stressen har lättats ytterligare och det är otroligt skönt.
Heja mig!
Men jag hatar mig själv lite för att jag faller tillbaka i gamla mönster. Bara för att allt inte är en dans på rosor (till råga på allt på grund av mig, för att jag tänker och analyserar och oroar mig för mycket) så drar jag mig undan, målar upp mardrömsscenarion och oroar mig tills huvudet går i bitar. Vad är problemet?
Det skulle inte finnas ett problem om jag bara kunde sluta grubbla så in i helvete.
Dagens I-landsproblem.
Lånade en bok idag, ser fram emot att läsa den. MEN.
Jag skulle helst vilja läsa den på engelska, och som tur är finns både svensk text och den engelska orginaltexten med i boken. Saken är den att den engelska texten är inlagd i sista halvan av boken, upp och ner.
Så. Om jag läser boken på engelska kommer folk tro att jag är helt dum i huvudet och bara sitter och låtsasläser.
Och det vill jag ju inte. Eller?
De tänkte de inte på, de där som tryckte boken.
Jag lyckades idag, ett steg närmare. Stressen har lättats ytterligare och det är otroligt skönt.
Heja mig!
Men jag hatar mig själv lite för att jag faller tillbaka i gamla mönster. Bara för att allt inte är en dans på rosor (till råga på allt på grund av mig, för att jag tänker och analyserar och oroar mig för mycket) så drar jag mig undan, målar upp mardrömsscenarion och oroar mig tills huvudet går i bitar. Vad är problemet?
Det skulle inte finnas ett problem om jag bara kunde sluta grubbla så in i helvete.
080310
09.24
Det har varit en bra morgon.
Jag är uppfylld av nya idéer. Kanske skulle jag göra det där?
Eller varför inte det där?
Idag är möjligheterna oädndliga, och ångesten har lagt sig.
Det känns otroligt bra.
Inget kan stoppa mig.
Det har varit en bra morgon.
Jag är uppfylld av nya idéer. Kanske skulle jag göra det där?
Eller varför inte det där?
Idag är möjligheterna oädndliga, och ångesten har lagt sig.
Det känns otroligt bra.
Inget kan stoppa mig.
050310
14.35
Johnossi - Risky business II
Det är fint det.
Idag är det fredag. Snön smälter och solen lyser. Om det bara kan hålla i sig så är jag nöjdast i stan.
Det har inte varit någon vidare dag, eller helt okej egentligen, men en aning ångestfylld och irriterad.
Möjligheten finns att jag begår kallblodigt och brutalt mord innan min skolgång är slut, och det vore kanske lite tråkigt. Men rätt skönt.
Helgen ser lovande ut.
I kväll ska jag på bio med min kära familj. Alice i Underlandet. Det blir godissmaskande och biomys. Jag gillart.
Jag är så sjukt godissugen just nu, och min fina lillebror försöker ge mig tips på hur jag ska få det att försvinna.
"Säg bara til ldig själv att du inte är det så försvinner det!"
"Nej det funkar inte sååå!"
"Jo, men det funkar i alla fall med smärta.."
"Jaha..?"
Och nu sitter jag och funderar över vad det är för fysisk smärta som den arma femtonåringen behövt tänka bort egentligen.
Jag frågar mig. Är det smart att ha en back up plan, eller är det som att måla fan på väggen?
Fegt och onödigt? Eller ansvarsfullt tänkande?
Jag vet inte.
Jag vill fortfarande ha godis..
Och vi slutade tidigare idag, bara för att jag och Petronella var extremt duktiga på att hitta DNA i hennes munslem. Heja oss!
Därför orkade jag inte hänga kvar i stan och göra ingenting i två timmar, så jag åkte hem och tänkte att träningslusten kanske skulle infinna sig då. Det har det ju inte riktigt gjort kanske. Men.
Det känns inte fullt så jobbigt som för en halvtimma sedan, och det är tre kvart kvar innan jag måste åka, så det går framåt!
Nu ska jag äta lite skorpor, som man gjorde på dagis.
Det är nästan godis.
Johnossi - Risky business II
Det är fint det.
Idag är det fredag. Snön smälter och solen lyser. Om det bara kan hålla i sig så är jag nöjdast i stan.
Det har inte varit någon vidare dag, eller helt okej egentligen, men en aning ångestfylld och irriterad.
Möjligheten finns att jag begår kallblodigt och brutalt mord innan min skolgång är slut, och det vore kanske lite tråkigt. Men rätt skönt.
Helgen ser lovande ut.
I kväll ska jag på bio med min kära familj. Alice i Underlandet. Det blir godissmaskande och biomys. Jag gillart.
Jag är så sjukt godissugen just nu, och min fina lillebror försöker ge mig tips på hur jag ska få det att försvinna.
"Säg bara til ldig själv att du inte är det så försvinner det!"
"Nej det funkar inte sååå!"
"Jo, men det funkar i alla fall med smärta.."
"Jaha..?"
Och nu sitter jag och funderar över vad det är för fysisk smärta som den arma femtonåringen behövt tänka bort egentligen.
Jag frågar mig. Är det smart att ha en back up plan, eller är det som att måla fan på väggen?
Fegt och onödigt? Eller ansvarsfullt tänkande?
Jag vet inte.
Jag vill fortfarande ha godis..
Och vi slutade tidigare idag, bara för att jag och Petronella var extremt duktiga på att hitta DNA i hennes munslem. Heja oss!
Därför orkade jag inte hänga kvar i stan och göra ingenting i två timmar, så jag åkte hem och tänkte att träningslusten kanske skulle infinna sig då. Det har det ju inte riktigt gjort kanske. Men.
Det känns inte fullt så jobbigt som för en halvtimma sedan, och det är tre kvart kvar innan jag måste åka, så det går framåt!
Nu ska jag äta lite skorpor, som man gjorde på dagis.
Det är nästan godis.
040310
22.59
Eller gjorde jag? Jag vet inte.
Idag hade jag ingenting alls inplanerat på eftermiddagen. Skönt, tänkte jag, men icke!
Jag glömde bort det där problemet jag får ibland när jag är sysslolös. Jag tänker för mycket, oroar mig över saker som inte är oroande egentligen, och stressar upp mig över saker som jag ändå inte kan göra något åt.
Och jag stänger in mig i mig själv och det känns som att det inte finns något för mig utanför min lilla bubbla. Det är dystert.
Som tur är händer oftast något som får mig att rycka upp mig igen. Jag inser att hallå, jag har ju faktiskt ett liv, och sjukt många grejer att se fram emot. Och jag tänker..
Herregud, varför klarar jag inte av att vara ensam utan något att göra i en kväll?
Jag brukade njuta av ensamheten. Vart tog det vägen?
Nåja, det bör gå att träna upp igen, som det mesta annat.
I eftermiddags var jag glad, orolig, stressad och nervös. Allt på samma gång.
Hur ska det gå, hur ska det gå?
Det återstår att se, men jag hoppas på det bästa. På så vis blir jag av med skiten.
Och .. lite mer vuxen antar jag.
Eller gjorde jag? Jag vet inte.
Idag hade jag ingenting alls inplanerat på eftermiddagen. Skönt, tänkte jag, men icke!
Jag glömde bort det där problemet jag får ibland när jag är sysslolös. Jag tänker för mycket, oroar mig över saker som inte är oroande egentligen, och stressar upp mig över saker som jag ändå inte kan göra något åt.
Och jag stänger in mig i mig själv och det känns som att det inte finns något för mig utanför min lilla bubbla. Det är dystert.
Som tur är händer oftast något som får mig att rycka upp mig igen. Jag inser att hallå, jag har ju faktiskt ett liv, och sjukt många grejer att se fram emot. Och jag tänker..
Herregud, varför klarar jag inte av att vara ensam utan något att göra i en kväll?
Jag brukade njuta av ensamheten. Vart tog det vägen?
Nåja, det bör gå att träna upp igen, som det mesta annat.
I eftermiddags var jag glad, orolig, stressad och nervös. Allt på samma gång.
Hur ska det gå, hur ska det gå?
Det återstår att se, men jag hoppas på det bästa. På så vis blir jag av med skiten.
Och .. lite mer vuxen antar jag.
