Jag har bara två spruckna glas och ett blödande skratt
Alltså barn..
Jag saknar ord.
Det är bara hystersikt läggasignerpågolvetochgråtahögt roligt.
Jag älskar dem.
Och det här sedan.. Det är bara så klockrent så att jag blir tårögd.
Jag saknar ord.
Det är bara hystersikt läggasignerpågolvetochgråtahögt roligt.
Jag älskar dem.
Och det här sedan.. Det är bara så klockrent så att jag blir tårögd.
Ett, tu, tre, på marken
Epiphany!
Jag har visualiserat min ålderdom - och det är fint! Som snus.
Vid sextiofem års ålder investerar jag i en permobil som mina barnbarn pimpar - Jag menar alltså trimmning, svart lack, flames - hela köret! Jag har lyckats få långt, flygigt, tunt, grått och lockigt hår (jag började antagligen permanenta det i fyrtioårsåkdern efter uppmuntran av mina kära väninnor Gunvor och Tyra) och eftersom jag började röka/dricka en hel massa wisky när jag var femtiotre så har jag fått till en riktigt kraxig tantstämma.
Jag har visualiserat min ålderdom - och det är fint! Som snus.
Eftersom den "nymodiga" maten inte tilltalar mig (Vad hände egentligen med de gamla hederliga isterbanden?) har jag blivit jättesmal och krympt lite. Så jag sitter där, ihopkurad, i min permobil iförd ett par blekblå urtvättade jeans och en stickad ljuslila tröja, som är ett par storlekar för stor. Näsan är krokig, eftersom jag en gång (i min ungdoms dagar) lyckades reta upp någon argsint person,
och håret flyger omkring mig när jag susar omkring i 60 km/h, vilket gör att jag ser ut lite som en fågel. (Ibland roar jag mig med att flaxa lite med armarna när jag åker i nedförsbacke - bara för att skrämma lite vett i de osnytna ungdomarna som går där självupptagna och nonchalanta. En liten och bitter fågel.
Jag är argsint och miserabel. (Beror troligen på att jag blev sårad någon gång i mitt liv.. Eller nej.. Min högt älskade man dog plötsligt när jag var femtiofem - det var för övrigt han som fick mig att börja röka, DEN JÄVELN! - och numera mäter jag alla människor efter honom. Ett mått som ingen kan nå upp till, för "Ingen kan vara lika genuint fin som min käre Tord!"
Två ständiga följeslagare lämnar aldrig min sida. Mitt gula paraply med små bruna prickar och min handväska i ljust läder (som bara råkar innehålla fem styck stenar) och dessa används friskt till att peta på folk som är ivägen eller slå lite på dem om de skulle råka vara "ena riktigt ohyfsade typer som inte respekterar de äldre", eller bara se lite för glada och lyckliga ut.
Jag ska ha en redig rökhosta som jag ska använda mig av när jag vill komma före i köer. Då ska jag köra in med permobilen i folks ben och när de väder sig om för att kolla "vad fan som hände" ska jag passa på att slemhosta dem lite i ansiktet och muttra något om att man "minsann borde bli visad lite anständigt hyfs vid den respektabla åder man är i" och om detta inte skulle visa sig efektivt kan jag peta lite på folk med paraplyet och hosta ännu mer tills att de till slut ger upp och byter kö.
Om någon sympatisk person någonsin skulle få för sig att försöka hjälpa mig över ett övergångsställe eller på en buss ska detta belönas med ett hårt paraplyslag (Det är ännu kraft i kärringens arma gamla leder!) i huvudet. "Tror ni kanske att jag är någon slags idiot, människa? Nej, jag klarar mig själv. HOST HOST HROOOGHLJFW!!"
Jag ska alltså bli en riktig jävla satkärring, för dem som inte förstått det ännu.
Det blir så jävla bra.
och håret flyger omkring mig när jag susar omkring i 60 km/h, vilket gör att jag ser ut lite som en fågel. (Ibland roar jag mig med att flaxa lite med armarna när jag åker i nedförsbacke - bara för att skrämma lite vett i de osnytna ungdomarna som går där självupptagna och nonchalanta. En liten och bitter fågel.
Jag är argsint och miserabel. (Beror troligen på att jag blev sårad någon gång i mitt liv.. Eller nej.. Min högt älskade man dog plötsligt när jag var femtiofem - det var för övrigt han som fick mig att börja röka, DEN JÄVELN! - och numera mäter jag alla människor efter honom. Ett mått som ingen kan nå upp till, för "Ingen kan vara lika genuint fin som min käre Tord!"
Två ständiga följeslagare lämnar aldrig min sida. Mitt gula paraply med små bruna prickar och min handväska i ljust läder (som bara råkar innehålla fem styck stenar) och dessa används friskt till att peta på folk som är ivägen eller slå lite på dem om de skulle råka vara "ena riktigt ohyfsade typer som inte respekterar de äldre", eller bara se lite för glada och lyckliga ut.
Jag ska ha en redig rökhosta som jag ska använda mig av när jag vill komma före i köer. Då ska jag köra in med permobilen i folks ben och när de väder sig om för att kolla "vad fan som hände" ska jag passa på att slemhosta dem lite i ansiktet och muttra något om att man "minsann borde bli visad lite anständigt hyfs vid den respektabla åder man är i" och om detta inte skulle visa sig efektivt kan jag peta lite på folk med paraplyet och hosta ännu mer tills att de till slut ger upp och byter kö.
Om någon sympatisk person någonsin skulle få för sig att försöka hjälpa mig över ett övergångsställe eller på en buss ska detta belönas med ett hårt paraplyslag (Det är ännu kraft i kärringens arma gamla leder!) i huvudet. "Tror ni kanske att jag är någon slags idiot, människa? Nej, jag klarar mig själv. HOST HOST HROOOGHLJFW!!"
Jag ska alltså bli en riktig jävla satkärring, för dem som inte förstått det ännu.
Det blir så jävla bra.
I'd hate to wake you up to say goodbye
För ett par dagar sedan vid middagsbordet kom min kära mor (med skräckblandad förtjusning) att, herregud, tänk om jag skulle träffa någon i England som jag blev jätte jätte kär i och ville gifta mig med, det vore ju spännande!
Pappa sade torrt att; Jaa, då kanske du till och med lyckas hitta någon som du står ut med i mer än fyra veckor.
Han är ju fin min far.. Men det värsta är att han har en poäng.
Vad gäller förhållanden är jag en aning disfunktionell, och jag tänker att när till och med föräldrarna - som inte har någon vidare insyn what so ever i mitt "kärleksliv" - anmärker på det så är det lite illa.
Nåja, hittills är det inget jag lider nämnvärt av.
Pappa sade torrt att; Jaa, då kanske du till och med lyckas hitta någon som du står ut med i mer än fyra veckor.
Han är ju fin min far.. Men det värsta är att han har en poäng.
Vad gäller förhållanden är jag en aning disfunktionell, och jag tänker att när till och med föräldrarna - som inte har någon vidare insyn what so ever i mitt "kärleksliv" - anmärker på det så är det lite illa.
Nåja, hittills är det inget jag lider nämnvärt av.
Ditt medlidande kan jag vara utan
Jag har trillat dit igen. Vampyrer - vad är det som gör dem så fascinerande?
Den här gången är det den nya serien Moonlight som gäller. Jag har knarkat den större delen av dagen.
Wooah. Jag är lite förälskad.
Den här gången är det den nya serien Moonlight som gäller. Jag har knarkat den större delen av dagen.
Wooah. Jag är lite förälskad.
The fire in yout heart is out
Jag fortsätter att vara extremduktig.
Idag lyckades jag försova mig, och sen när jag hade stressat som en gnu så ringe Ivannia och säger att jag inte behöver komma alls - svenskan är inställd. Skönt för mig egentligen, men samtiudigt blir jag lite arg på mig själv.
Jag brode se över mina väckningsvanor. Jag kan inte ha någon jobbig väckningssignal på mobilen, för då blir jag förbannad och kastar saker omkring mig, men samtidigt kan jag inte ha för mesiga signaler heller, för de lär jag mig att stänga av i sömnen. Skillnaden är hårfin. Blöhk.
Nu ska jag gå ut och läsa Doktor glas i solen. Mys.
Idag lyckades jag försova mig, och sen när jag hade stressat som en gnu så ringe Ivannia och säger att jag inte behöver komma alls - svenskan är inställd. Skönt för mig egentligen, men samtiudigt blir jag lite arg på mig själv.
Jag brode se över mina väckningsvanor. Jag kan inte ha någon jobbig väckningssignal på mobilen, för då blir jag förbannad och kastar saker omkring mig, men samtidigt kan jag inte ha för mesiga signaler heller, för de lär jag mig att stänga av i sömnen. Skillnaden är hårfin. Blöhk.
Nu ska jag gå ut och läsa Doktor glas i solen. Mys.
It better be someone special
Lite skillat är det när man lyckas få in en tandläkartid halv åtta på morgonen en dag då man börjar skolan först klockan tre. Jävligt duktigt.
Annars skiner solen och jag är nöjd. Känner mig lite som en katt faktiskt - ni vet sådär omåttligt självgod och äckligt nöjd med livet. Jag pendlar fram och tillbaka nu.
"The arguments against insanity fall through with a soft shirring sound" - Stephen King
Annars skiner solen och jag är nöjd. Känner mig lite som en katt faktiskt - ni vet sådär omåttligt självgod och äckligt nöjd med livet. Jag pendlar fram och tillbaka nu.
"The arguments against insanity fall through with a soft shirring sound" - Stephen King
Chansen finns men är försvinnande liten
En mycket dramatisk och händelserik vecka följd av en hysteriskt rolig och minnesvärd helg. Wunderbart. (ALLES ÜBER EINEN KAMM SCHEREN!) Veckan innan känner jag att jag lämnar i skugga och så kan ni förundras över mystiken. Eller ja, okej, så mycket hände det ju faktiskt inte.. Än dock. Helgen -
På fredagen träffade jag Sara och vi bestämde oss för, efter många om och men, för att bara stanna hemma och se på chick flicks. Vi tog en promenad till Ektorp och hyrde film ? Good Luck Chuck och Linas kvällsbok - och hann med en hel del skitsnack längs vägen. Filmerna sedan var bra, den första sjukt rolig till en början men tyvärr spårade den ur totalt. Jag blev en smula ledsen, för det hade kunnat lbi så bra! Den andra. Jag utvecklade en form av hatkärlek. Samtidigt som den var sådär äckligt pinsam som bara svenska filmer kan så var den också charmig och sådär tafatt söt. Jag blev kär. (PEDOFIL-JOSEFINE!!)
Lördagen var hektisk. Jag gick upp strax innan tio, cyklade ner på stan, käne ig en smula dum som utnyttjade Tove på grund av hennes härliga ålder (Fast hon var söt och glad och jag är tacksam), spelade gitarr och träffade Moa. Just att träffa Moa var mycket härligt! Det var helt galet länge sedan sist och jag tror inte att flickstackaren fick prata särskilt mycket alls. Men det var trevligt, tycker jag i alla fall, och sedan var hon snäll nog att erbjuda mig skjuts hem. Hon är en sådan där tuff en med körkort förstår ni.
Jag kom hem, åt, och sedan bar det av igen hem till Ivannia (Det var alltså schlagerkväll som väntade) där en smått hysterisk häst mötte mig i hallen och upplyste mig om att hon glömt att städa på toaletten. Skit som skit tänkte jag, men gick ändå med på att underhåll mig själv på bästa möjliga vis medan hon rättade till sitt misstag. Efter detta följde god mat, vin, SCHLAGER, insikter och avslöjanden om mitt bristande omdöme och självkontroll jag kanske hellre hade varit utan (Nej, okej, egentligen är det mest roligt), fina sugrör, imitationer av skånska, vattenpipa, himmelsk choklad och en hel del oförglömliga citat. Jag ger er ett urval.
Vi har hunnit bli sådär lagom en diskussion om Linas kvällsbok som i sin tur ledde till en redogörelse för en av mina upplevelser i de yngre tonåren:
Jag: - Ja, men du vet, han var en sådan där cool kille - som rökte.. och fiskade!
Ivannia: - Haha, va..?
Jag: - Eller alltså haha, festade! Förstås..
Ett citat jag fick återberätat för mig helt taget ur sitt sammanhang (ALKOHÄST):
Ivannia: - Du har schnott mina vänner!
Vi kom slutligen i säng efter att ha gjort ett tappert försök att titta på Edward Scissorhands. Ivannia hade bäddat åt mig, jag fick till och med en nalle. Fint. (Snopp)
Nu är jag trött.
För övrig måste jag tillägga att jag, jag som var så vit, så oförstörd, så oskyldig, så ungdomligt naiv, så ren, så OFÖRSTÖRD (!) tyvärr inte är det längre. Ni är mycket välkomna att skylla på hästen. (Jag själv avsäger mig allt personligt ansvar för mina handlingar)
Godnatt
På fredagen träffade jag Sara och vi bestämde oss för, efter många om och men, för att bara stanna hemma och se på chick flicks. Vi tog en promenad till Ektorp och hyrde film ? Good Luck Chuck och Linas kvällsbok - och hann med en hel del skitsnack längs vägen. Filmerna sedan var bra, den första sjukt rolig till en början men tyvärr spårade den ur totalt. Jag blev en smula ledsen, för det hade kunnat lbi så bra! Den andra. Jag utvecklade en form av hatkärlek. Samtidigt som den var sådär äckligt pinsam som bara svenska filmer kan så var den också charmig och sådär tafatt söt. Jag blev kär. (PEDOFIL-JOSEFINE!!)
Lördagen var hektisk. Jag gick upp strax innan tio, cyklade ner på stan, käne ig en smula dum som utnyttjade Tove på grund av hennes härliga ålder (Fast hon var söt och glad och jag är tacksam), spelade gitarr och träffade Moa. Just att träffa Moa var mycket härligt! Det var helt galet länge sedan sist och jag tror inte att flickstackaren fick prata särskilt mycket alls. Men det var trevligt, tycker jag i alla fall, och sedan var hon snäll nog att erbjuda mig skjuts hem. Hon är en sådan där tuff en med körkort förstår ni.
Jag kom hem, åt, och sedan bar det av igen hem till Ivannia (Det var alltså schlagerkväll som väntade) där en smått hysterisk häst mötte mig i hallen och upplyste mig om att hon glömt att städa på toaletten. Skit som skit tänkte jag, men gick ändå med på att underhåll mig själv på bästa möjliga vis medan hon rättade till sitt misstag. Efter detta följde god mat, vin, SCHLAGER, insikter och avslöjanden om mitt bristande omdöme och självkontroll jag kanske hellre hade varit utan (Nej, okej, egentligen är det mest roligt), fina sugrör, imitationer av skånska, vattenpipa, himmelsk choklad och en hel del oförglömliga citat. Jag ger er ett urval.
Vi har hunnit bli sådär lagom en diskussion om Linas kvällsbok som i sin tur ledde till en redogörelse för en av mina upplevelser i de yngre tonåren:
Jag: - Ja, men du vet, han var en sådan där cool kille - som rökte.. och fiskade!
Ivannia: - Haha, va..?
Jag: - Eller alltså haha, festade! Förstås..
Ett citat jag fick återberätat för mig helt taget ur sitt sammanhang (ALKOHÄST):
Ivannia: - Du har schnott mina vänner!
Vi kom slutligen i säng efter att ha gjort ett tappert försök att titta på Edward Scissorhands. Ivannia hade bäddat åt mig, jag fick till och med en nalle. Fint. (Snopp)
Nu är jag trött.
För övrig måste jag tillägga att jag, jag som var så vit, så oförstörd, så oskyldig, så ungdomligt naiv, så ren, så OFÖRSTÖRD (!) tyvärr inte är det längre. Ni är mycket välkomna att skylla på hästen. (Jag själv avsäger mig allt personligt ansvar för mina handlingar)
Godnatt
Anna Ternheim - I'll follow you tonight
Mmh. I like it. I like it a lot.
Lyssna och förundras - det är vackert.
Jag är en vampyr, jag suger och spyr, jag vill komma in, jag vill bli din
Det är absolut inte så att jag sitter och drogar den låten på något vis.
Inte alls.
Men på tal om vampyrer tänkte jag att jag kan ju passa på att visa hur det såg ut när jag och Ylva var på maskerad.
Ylva var sextiotalsinspirerad á la någon i Austin Powers och jag var ju vampyr.. förstås.
Så kan det gå.
Inte alls.
Men på tal om vampyrer tänkte jag att jag kan ju passa på att visa hur det såg ut när jag och Ylva var på maskerad.
Ylva var sextiotalsinspirerad á la någon i Austin Powers och jag var ju vampyr.. förstås.
Så kan det gå.
Hela världen är så underbar - om man är korkad, tom och glad
Jag är en smula oroad faktiskt..
Markus Krunegård - Jag är en vampyr
Jag är en smula förälskad faktiskt.
Every breath we drew was hallelujah
Det har varit en händelserik helg. En kul helg dessutom.
I fredags skulle jag leka med Ivannia, och vi skulle bara snacka skit, äta skit och se på skitfilm.
Var det planerat.
Men Ivannia fick för sig att det vore kul att skrämma upp miq och hyra skräckfilm.
Den stackars flickan hade ingen aning om vad hon gav sig in i.
Så vid sjutiden eller så infann hon sig i mitt hem och vi gjorde goda, och extremt mättande,
fruktsmoothies.
Sen var det dags för filmen.
Den handlade om ett barnsjukhus och barn som bröt sina ben fastän de låg i sina sängar.
Läskigt.
Men värst av allt.
Av alla jäkla platser i hela världen, vart utspelar den sig om inte ISLE OF WIGHT. (!)
Hästjävel.
Men, trots att jag drömde mardrömmar och så efteråt så var det en trevlig kväll.
Ivannia är fin liksom.
Lördagen började med att jag och Veronica var hurtiga och sprang. Duktigt duktigt.
Sen segade jag mig hela dagen, vilket var otroligt skönt, för att sedan träffa Sara vid åtta,
dra iväg till Eneby och träffa lite folk och så. Det var helt över förväntan roligt faktiskt.
Jag lyckades till och med med konststycket att få min käre bror att komma och hämta oss trots att han låg och sov.
Han är rätt så bra den pojken.
(Gle Häst)
Det var en lyckad kväll. Fast.. lite synd var det om Sara som inte fick dricka.
Förhoppningsvis hade hon trevligt ändå.
Idag har jag varit lite småseg sådär, men jag lcyakdes ta mig iväg på Aerobics och efter det hem till Veronica för att spela gitarr och sjunga, plugga litegrann och äta tårta. Mums.
Nu är jag trött och upptäcker pojkar på youtube.
Jag gillar det.
I fredags skulle jag leka med Ivannia, och vi skulle bara snacka skit, äta skit och se på skitfilm.
Var det planerat.
Men Ivannia fick för sig att det vore kul att skrämma upp miq och hyra skräckfilm.
Den stackars flickan hade ingen aning om vad hon gav sig in i.
Så vid sjutiden eller så infann hon sig i mitt hem och vi gjorde goda, och extremt mättande,
fruktsmoothies.
Sen var det dags för filmen.
Den handlade om ett barnsjukhus och barn som bröt sina ben fastän de låg i sina sängar.
Läskigt.
Men värst av allt.
Av alla jäkla platser i hela världen, vart utspelar den sig om inte ISLE OF WIGHT. (!)
Hästjävel.
Men, trots att jag drömde mardrömmar och så efteråt så var det en trevlig kväll.
Ivannia är fin liksom.
Lördagen började med att jag och Veronica var hurtiga och sprang. Duktigt duktigt.
Sen segade jag mig hela dagen, vilket var otroligt skönt, för att sedan träffa Sara vid åtta,
dra iväg till Eneby och träffa lite folk och så. Det var helt över förväntan roligt faktiskt.
Jag lyckades till och med med konststycket att få min käre bror att komma och hämta oss trots att han låg och sov.
Han är rätt så bra den pojken.
(Gle Häst)
Det var en lyckad kväll. Fast.. lite synd var det om Sara som inte fick dricka.
Förhoppningsvis hade hon trevligt ändå.
Idag har jag varit lite småseg sådär, men jag lcyakdes ta mig iväg på Aerobics och efter det hem till Veronica för att spela gitarr och sjunga, plugga litegrann och äta tårta. Mums.
Nu är jag trött och upptäcker pojkar på youtube.
Jag gillar det.
Hela världens hunger samlad i mig
Brittisk humor.
I love it -
I love it -
It's not enough, it never is
Det är såhär faktiskt att jag saknar den här människan.
Men nu är det faktiskt bara 49 dagar tills hon kommer hem igen.
Välkommen hem då min galna flicka.
I'll send them howling. I don't care, I've got ways
Nu är det officiellt. Jag är kortast i familjen.
Det suger ju lite..
Och allvarligt talat? Hur kan en liten pojk växa flera centimeter på bara ett par veckor? Galet.
Precis tillbaka från gitarrkonsert för övrigt. Det gick bra, men det var bättre förra gången när det bara
var en massa trumpetande barn och deras föäldrar. Då kände jag mig duktig.
Det är rätt så mycket just nu.
Jag är inte en sådan där människa som kan jaga en annan hur länge som helst utan att få någon respons.
Jag fungerar inte så. Så jag väntar.
Jag har drömt om kattungar flera nätter i rad.
Fina små kattungar - jag vill ha en!
Det suger ju lite..
Och allvarligt talat? Hur kan en liten pojk växa flera centimeter på bara ett par veckor? Galet.
Precis tillbaka från gitarrkonsert för övrigt. Det gick bra, men det var bättre förra gången när det bara
var en massa trumpetande barn och deras föäldrar. Då kände jag mig duktig.
Det är rätt så mycket just nu.
Jag är inte en sådan där människa som kan jaga en annan hur länge som helst utan att få någon respons.
Jag fungerar inte så. Så jag väntar.
Jag har drömt om kattungar flera nätter i rad.
Fina små kattungar - jag vill ha en!
Norrlandsguld - Om du vill vara dig själv för en stund
Hemma igen då efter en Sverige-fram-och-tillbaka-på-sju-dagar-resa. Känns bra.
Det har varit roligt, intressant och innehållsrikt.
Jag gillar det.
Följde efter en massa snack om det äntligen med den käre John upp till Arjeplog för att kolla hur han bor där uppe och så. Det var väl så dags eftersom vi snackat om det sedan han började där och han tar studenten om sisådär sex veckor. Bättre sent än aldrig liksom.
Så vi bilade upp, stannade i Sundsvall och sov, bilade mer och kom slutligen fram till en liten håla mitt i ingenstans som visade sig vara målet - Arjeplog. Omringat av snö och fjäll och sånt. Men fint.
Under tiden jag var där hann vi med saker som att köra bil, åka Arjeplog runt sjuttioelva gånger minst, umgås lite med de andra pojkarna i korridoren, tävla om vem som var mest bög, snurra i en fotölj tills vi ramlade, halka genom korridoren, se dålig TV, laga mat, grilla, elda saker som kanske egentligen inte eldas bör, festa lite på valborg, driva med folk och massa massa mer.
Det var i det hela en lyckad vecka.
Sen bar det av till Skellefteå, John var en ängel och skjutsade dit mig, och en snabbvisit till kusinerna. Och efter det Bureå och Farmor. I helgen har jag alltså typ umågtts med tanten, sett på massor med biljard på TV, ätit onyttiga saker och inte så mycket mer. Det har varit ganska stillsamt, men rätt skönt.
Idag har jag varit på resande fot - eller rumpa - mellan 9.50 och 21.20 och det känns grymt bra att vara hemma.
Jag ville ta en promenad men Emil dissad emig och sov istället. Bajsemil. Nej okej, jag förlåter honom - han var sjuk sa han. Men jag vil frotfarande röra på mina ben!
Eller sova. Jag kan inte bestämma mig.
Puss
Det har varit roligt, intressant och innehållsrikt.
Jag gillar det.
Följde efter en massa snack om det äntligen med den käre John upp till Arjeplog för att kolla hur han bor där uppe och så. Det var väl så dags eftersom vi snackat om det sedan han började där och han tar studenten om sisådär sex veckor. Bättre sent än aldrig liksom.
Så vi bilade upp, stannade i Sundsvall och sov, bilade mer och kom slutligen fram till en liten håla mitt i ingenstans som visade sig vara målet - Arjeplog. Omringat av snö och fjäll och sånt. Men fint.
Under tiden jag var där hann vi med saker som att köra bil, åka Arjeplog runt sjuttioelva gånger minst, umgås lite med de andra pojkarna i korridoren, tävla om vem som var mest bög, snurra i en fotölj tills vi ramlade, halka genom korridoren, se dålig TV, laga mat, grilla, elda saker som kanske egentligen inte eldas bör, festa lite på valborg, driva med folk och massa massa mer.
Det var i det hela en lyckad vecka.
Sen bar det av till Skellefteå, John var en ängel och skjutsade dit mig, och en snabbvisit till kusinerna. Och efter det Bureå och Farmor. I helgen har jag alltså typ umågtts med tanten, sett på massor med biljard på TV, ätit onyttiga saker och inte så mycket mer. Det har varit ganska stillsamt, men rätt skönt.
Idag har jag varit på resande fot - eller rumpa - mellan 9.50 och 21.20 och det känns grymt bra att vara hemma.
Jag ville ta en promenad men Emil dissad emig och sov istället. Bajsemil. Nej okej, jag förlåter honom - han var sjuk sa han. Men jag vil frotfarande röra på mina ben!
Eller sova. Jag kan inte bestämma mig.
Puss
