Josefine

Söndag

Således, en redogörelse över helgen.

Fredagen var mysigt. Eller.. först hade jag lite panik. Vi har ju inte riktigt lärt känna några ”infödingar” ännu och har därför inte så mycket att göra på helgerna – utom att träffa andra utbytesstudenter, vilket ju egentligen inte är helt fel.
Och ingen i min nuvarande umgängeskrets är myndig, så det är icke tal om att gå till någon lokal pub, spela biljard och dricka Staropranen. Tyvärr.
Eller.. jag tror att man får vistas på engelska pubar från och med att man är sexton, så länge man inte dricker alkohol. Tål att kollas upp. I alla fall.
Jag hade lite panik eftersom det var fredagkväll och vi inte hade några planer what so ever, och det inte heller såg ut som att det skulle dyka upp något roligt att sysselsätta sig med. Kvällen räddades dock av att jag och Seda hade en liten mys-film-kväll med film på min dator och chokad från henne enorma godisväska från Tyskland. (Tyskar är galna.)
Det var mysigt. Paniken infann sig ej.
Fint.

Lördagen å sin sida ägnades till största delen åt skridskoåkning.
Vi hade dragit ihop ett gäng på tio utbytesstudenter (2 svenskor, 2 norskor, 4 tyskar, 1 ungerska och 1 dansk) och vi vandrade i samlad tropp till skidskohallen utan att någon hade minsta aning om kostnad eller huruvida man kunde hyra skridskor på plats. Det var myket välplanerat med andra ord. Trots detta gick allt som på räls. Vi fick skridskor och snart var det dags att inta planen (rinken?). Och jag måste säga att engelsmännen har gjort något med skridskoåkningen som vi svenskar helt har missat. Här handlar det inte om någon vanlig, starkt upplyst skridskohall inte. Nej då. Vi snackar nedsläckt skridskohall med discokula, spotlights i varierande färger, DJ-bås och dunkande högtalare. Det var helkul. Och galet roligt. Tyvärr kom jag inte på tranken att ta fram kameran förrän de flesta hade dragit vidare. Dålig planering från min sida.
När vi hade tröttnat på att åka skridskor (Det tog olika lång tid för alla – längst tid för Seda som var som ett litet barn. ”Please! Just one more lap?”) så åt vi gott och umgicks sådär som man gör.
Myspys.

Söndagen – idag alltså – har tillbringats i Newport. Förmiddagen i alla fall. Vi träffade Lovisa, Debbie, Reka och två nytillskott: Attila (Ungern) och Christian (Schweiz). Vi vandrade runt i affärer, hittade söta små gömda gator och fikade utomhus (ett riktigt äventyr i det helgalna engelska vädret ska ni veta!).
Ungrarna lärde oss en fras:
Fuss kurva fuss!

Det var fint, och jag försökte faktiskt lära dem att säga ”rackarns rabarber” (med blandat resultat) samtidigt som jag övertygade dem att det är den värsta förolämpningen som finns på svenska. Otroligt underhållande.
En underhållande och rolig dag alltså. Lyckat.

Imorgon är det skola igen. Spännande spännande.