Isle of Wight #17
Söndag
Ah. Dagen efter. Mindre behagligt måste medges. Jag tror faktiskt inte alls att min kropp tycker om socker.
Jag mår som en liten gnu, fast det har förbättrats något sedan i morse. Sockerbakis liksom.
Hur normalt är det på en skala egentligen?
I alla fall. Kalaset var trevligt. Det bjöds på tårttävling, grillad mat, twister, jag har aldrig och salsadans. Myspys.
Jag, Lovisa och Oda bildade ett skandinaviskt tårtlag och gjorde en klassisk jordgubbs och grädd-tårta. Den var himmelsk. Vi var snabbast också (långsamma tyskar) så vi fick roa oss med att äta tårtingredienser och leka skumma lekar. Vi roade oss kungligt vi skandinaver medan resterande européer slavade med tårtor.
Väldigt nyskapande kreationer måste jag säga med helgalna ingredienser. Det var nog med fara för mitt liv som jag smakade de andras tårtor. Men jag överlevde. Jordgubbstårtan var bäst. Tycker jag i alla fall.
Sedan spelade vi Twister. Det var jätteroligt, tills Lovisa insåg hur urdålig hon var och roade sig med att förstöra för mig när jag höll på att vinna. Dumma svenska. Kvällens största överraskning var nog när Oygen avslöjade att han är salsadansare i världsklass hemma i Tyskland. Han skulle ha mig att dansa också pojken. Jag var en aning bortkommen va, men jag fick faktiskt höra att jag var duktig ändå. Trots att det mest kändes som att han slängde omkring mig som jagvetintevad där i vardagsrummet.
Allt som allt var det en heltrevlig kväll med många skratt. Efter ett tag blev det i alla fall dags att dra sig och jag och Lovisa vandrade hem till hennes hus. Oygen gjorde oss sällskap också. Väl där blev det godis, godis, godis och Sex and the city (till Oygens stora förtjusning, hrm, typ). Jag fick träffa Tyson också! Åh, underbara hund.
Vi pratade oss igenom i stort sätt hela natten, kollade på svensk humor på youtube och pratade en del med Lovisas värdpappa Stephen. Han berättade om 70-talet. Fint var det.
Och jag fick BRANFLAKES till frukost! Härliga härliga morgon!
Idag har jag alltså varit helseg hela dagen. Vi vandrade runt i Newport större delen av dagen.
Träffade Hanna och Seda och umgicks litegrann. Mysigt.
Det känns rätt bra det här. Jag har väl inga nära vänner ännu, men jag har en grund att stå på – någonstans att börja – och det känns bra som tusan. Jag gillart.
Ah. Dagen efter. Mindre behagligt måste medges. Jag tror faktiskt inte alls att min kropp tycker om socker.
Jag mår som en liten gnu, fast det har förbättrats något sedan i morse. Sockerbakis liksom.
Hur normalt är det på en skala egentligen?
I alla fall. Kalaset var trevligt. Det bjöds på tårttävling, grillad mat, twister, jag har aldrig och salsadans. Myspys.
Jag, Lovisa och Oda bildade ett skandinaviskt tårtlag och gjorde en klassisk jordgubbs och grädd-tårta. Den var himmelsk. Vi var snabbast också (långsamma tyskar) så vi fick roa oss med att äta tårtingredienser och leka skumma lekar. Vi roade oss kungligt vi skandinaver medan resterande européer slavade med tårtor.
Väldigt nyskapande kreationer måste jag säga med helgalna ingredienser. Det var nog med fara för mitt liv som jag smakade de andras tårtor. Men jag överlevde. Jordgubbstårtan var bäst. Tycker jag i alla fall.
Sedan spelade vi Twister. Det var jätteroligt, tills Lovisa insåg hur urdålig hon var och roade sig med att förstöra för mig när jag höll på att vinna. Dumma svenska. Kvällens största överraskning var nog när Oygen avslöjade att han är salsadansare i världsklass hemma i Tyskland. Han skulle ha mig att dansa också pojken. Jag var en aning bortkommen va, men jag fick faktiskt höra att jag var duktig ändå. Trots att det mest kändes som att han slängde omkring mig som jagvetintevad där i vardagsrummet.
Allt som allt var det en heltrevlig kväll med många skratt. Efter ett tag blev det i alla fall dags att dra sig och jag och Lovisa vandrade hem till hennes hus. Oygen gjorde oss sällskap också. Väl där blev det godis, godis, godis och Sex and the city (till Oygens stora förtjusning, hrm, typ). Jag fick träffa Tyson också! Åh, underbara hund.
Vi pratade oss igenom i stort sätt hela natten, kollade på svensk humor på youtube och pratade en del med Lovisas värdpappa Stephen. Han berättade om 70-talet. Fint var det.
Och jag fick BRANFLAKES till frukost! Härliga härliga morgon!
Idag har jag alltså varit helseg hela dagen. Vi vandrade runt i Newport större delen av dagen.
Träffade Hanna och Seda och umgicks litegrann. Mysigt.
Det känns rätt bra det här. Jag har väl inga nära vänner ännu, men jag har en grund att stå på – någonstans att börja – och det känns bra som tusan. Jag gillart.
Kommentarer
Postat av: Ivannia
HAHAHA! Salsa??! Jesus.. Jag är glad för din skull. Du kommer inte att vilja åka hem sen. Men köp ett fint hus så ska du se att jag kommer att hälsa på. Shiiiiiiit skulle inte ha skrivit något, saknar dig så att jag bara vil gråta. Helvete. Men du. Jag är glad att du har kul. puss
Postat av: Linus
Men det var väl inget roligt att behöva vänta in de andra? Ni skulle behövt min expertis där. Då hade de andra fått vänta på er i stället! Tummen upp för svensk humor och 70-talet :) Kram!
Trackback
