Isle of Wight #122
Torsdag
Ah, idag ar en trott dag.
Jag ar sjuklig och seg och vill ga hem.
Sadetsa.
Men igar var en fin dag.
Jag fick sovmorgon (fast jag blev vackt, jag somnade ju om) och sedan hade jag tre lektioner och efter
det gick vi och at lunch pa Wetherspoons.
Det var jag och Frenchie forst, men vi fick sallskap av Seda och Sam ocksa, och det slutade med att vi satt dar i tre timmar. Heltrevligt.
Sedan skulle vi ju ga coh simma ocksa, men jag var vuxen och sa att nej, det ar nog battre om jag stannar hemma och vilar. Sa sa blev det. Duktiga jag.
Och for att klargora Johanna.
Alltsa, hon heter ju inte Frenchie egentligen.
Hon heter Jade.
Men hon ar fransk, och darav smeknamnet.
Sa ar det.
Du verkar fast overtygad att jag lever nagon slags Grease-liv.
Sa ar det nog inte riktigt, men fint ar det anda.
Nej, jag tycker hemskt synd om mig sjalv som ar sjuk.
Jag tycker att det vore ratt fint att bli lite omhandertagen och bortskamd ikvall.
Vi far se hur det blir.
Och ett par minuter och ett telefonsamtal senare sa ser det ganska ljust ut.
Valdigt ljust for att vara arlig.
Jag borde inte klaga pa nagonting, for sanningen ar att jag har det sa galet jakla bra.
Jag har bara inte har vett att uppskatta det.
Eller. Ibland har jag det.
Som nu.
Det blir ett fint slut pa veckan helt enkelt.
Ah, idag ar en trott dag.
Jag ar sjuklig och seg och vill ga hem.
Sadetsa.
Men igar var en fin dag.
Jag fick sovmorgon (fast jag blev vackt, jag somnade ju om) och sedan hade jag tre lektioner och efter
det gick vi och at lunch pa Wetherspoons.
Det var jag och Frenchie forst, men vi fick sallskap av Seda och Sam ocksa, och det slutade med att vi satt dar i tre timmar. Heltrevligt.
Sedan skulle vi ju ga coh simma ocksa, men jag var vuxen och sa att nej, det ar nog battre om jag stannar hemma och vilar. Sa sa blev det. Duktiga jag.
Och for att klargora Johanna.
Alltsa, hon heter ju inte Frenchie egentligen.
Hon heter Jade.
Men hon ar fransk, och darav smeknamnet.
Sa ar det.
Du verkar fast overtygad att jag lever nagon slags Grease-liv.
Sa ar det nog inte riktigt, men fint ar det anda.
Nej, jag tycker hemskt synd om mig sjalv som ar sjuk.
Jag tycker att det vore ratt fint att bli lite omhandertagen och bortskamd ikvall.
Vi far se hur det blir.
Och ett par minuter och ett telefonsamtal senare sa ser det ganska ljust ut.
Valdigt ljust for att vara arlig.
Jag borde inte klaga pa nagonting, for sanningen ar att jag har det sa galet jakla bra.
Jag har bara inte har vett att uppskatta det.
Eller. Ibland har jag det.
Som nu.
Det blir ett fint slut pa veckan helt enkelt.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Va?? Gör du inte? :(
Jag som trodde att man på din skola började spontansjunga ut sina känslor och dansa runt i korridorerna - även de coola killarna, trots att ingen annan kan höra. Jag levde med den illusionen.
Men det kanske är bra detta. Så slipper jag vara lika avundsjuk!
Tack. Kram.
Trackback