And I miss you and I need you, I do.

Tisdag.

Det är för jävligt kallt i mitt rum just nu. Händerna är isbitar som förgäves trummar mot tangentbordet i ett försök att skriva något vettigt. Jag har tydligen inte välsignats med det varma norrländska blodet som flyter i ådrorna på min kära far sida av familjen. Tråkigt för mig. Och för dem som råkar ut för mig vid tillfällen då händerna är som kallast. Det bästa jag vet är nämligen att stoppa händerna innanför folks kläder och stjäla värmen från deras varma kroppar. Mohaha. Det är oftast Sean som råkar ut för den här behandligen förstås. Jag tror inte att han tycker om det lika mycket som jag gör..

Helt okej dag idag. Staden och framtiden var precis lika meningslös söm vanligt, religionen lika flummig som vanligt, och på engelskan var jag bara trött och ville gå hem.

Jag trodde ju att jag skulle vara så in i döden trött i går kväll, eftersom jag sov så dåligt föregående natten, men icke! Så fort huvudet och kudden möttes blev mina ögon stora som tefat och tankarna snurrade fortare än jag kunde hänga med. Inte okej. Det tog timmar att varva ner och jag somnade slutligen, utmattad, vid tvåtiden.

Imorgon är det onsdag - början på slutet av veckan.


26 dagar <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0