I'm not saying it is your fault, although you could've done more.




Om fyra dagar får jag återigen vila i gropen mellan ditt nyckelben och din hals.
Andas in det som är du.
Brottas.
Allt som är vi.

Jag längtar.

It will bloom like everything always does.

Måndag

Det är så svårt det här med motivationen. Abstrakt.
Den finns där ett tag och så.. POFF. Borta.
Och sedan får du springa efter den.
Som att fånga en fjäril tänker jag mig. Med hov.

Idag har varit en kort dag. En enda lektion på fyrtio minuter innehållandes blå vätskor och bubblande vatten. Gaser som smällde lite. Fint.
Och sedan en tur på stan med Ebba.
Världens största och godaste kopp te. En osthyvel.
En påse godis som morot och motivation till projektarbetet.
Det visade sig vara mer lockande att titta på ett avsnitt av True Blood.
Hum.

Varför kan inte hela världen bara vara fylld med fina burkar och söta koppar.
Små fina saker som gör en lycklig.
Det är sådant jag tänker att jag ska omge mig av när jag flyttar hemifrån.



Kanske lite som att balansera på en knivsegg. Det är nog lättast om man helt enkelt håller varandra i händerna och lutar sig bakåt. Håller du i mig så håller jag i dig, men släpp för fan inte taget. Då ramlar vi båda två.

Jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll.

Söndag

Hej.

Nu har jag inte skrivit på ett bra tag. Inte för att jag inte har velat. Mer för att jag inte riktigt känt att jag har någonting att skriva om. Och ju längre tiden gick desto svårare blev det. Efter ett långt uppehåll måste jag ju återkomma med någonting bra för att gottgöra. Eller?

Jag har insett att om jag ska vänta på det perfekta inlägget så kan jag lika gärna lägga ner bloggen direkt.
Så. Here I am.

Precis hemkommen från ett yogapass.
Skönt.

Just nu vill jag helst av allt i hela världen att den här veckan ska passera så snabbt som möjligt.
Gärna att det helt plötsligt blir fredag imorgon. Det vore helt okej tycker jag.

Ha. Mer än så kan jag nog inte klämma ur mig ikväll tyvärr.
Så mycket för min stora comeback..

Puss.

RSS 2.0