Josefine

Första dagen i skolan. För de flesta accosierad med varierande portioner ångest och förväntan.
Själv trodde jag att jag hade kommit över sådant. Att jag stod över dessa känslor, att jag var för gammal och världsvan (ja herregud jag har ju till och med tillbringat ett helt år i ett främmande land och börjat på ny skola där). Varför skulle det över huvud taget vara något konstigt med att komma tillbaka till skolan där jag redan tillbringat två år?

Ändå transporterades hela jag tillbaka till fyran. Det var bara de två tofsarna med ljusblå hårband och den lila ryggsäcken från Haglöfs som saknades.
"Tänk om de andra barnen inte tycker om mig?"
Det hjälpte inte att jag inte hade en aning om var jag skulle vara heller.
Men när jag dök upp i DeGeers trapphall var Kim den första jag sprang på.
Kim som gick i min klass i ettan och tvåan och som har tillbringat ett år i USA.
Jag var räddad.

Efter det gick allt smooth like a baby's bottom.
Och plötsligt känns inte skolstarten särskilt skrämmande alls längre.


Tänk vad jag håller på att bli stor.
I kväll körde jag runt hela kvarteret själv.

Jag är hemma.
Och jag ber om ursäkt för den usla (icke existerande) uppdateringen.
Det har varit fullt upp.

Fullt upp med att komma hem till ett hem som inte riktigt känns som hemma längre, där allting är likadant, när jag känner att jag inte är riktigt likadan längre. För att träffa vänner som förväntar sig att jag är precis den jag var innan jag åkte.
Fullt upp med att anpassa mig till min gamla roll igen. Fullt upp med att sakna.

Men det har gått ganska bra.

Efter det.
Finbesök i en månad.

Det kan väl få duga som ursäkter.
Nu är jag tillbaka i alla fall.

Och även fast jag lät en smula negativt inställd till hemkomsten ovan så är det faktiskt sjukt skönt att vara hemma igen.
Den första shocken har gått över och jag har landat på riktigt.

Lördag

Bloggandet ligger inte högt i prioritet för tillfället och det ber jag om ursäkt för.
Men jag har två veckor kvar i England och väljer att göra det mesta av dem snarare än att sitta framför datorn.

Fast. För att göra er lite gladare så kan ni få smakprov på bilder från Fuerteventura.



Sean tror att han är cool men.. det är han inte.



En fyra timmars flygresa är lättare att genomlida om man posar lite.



Utsikten från lägenheten.



Stranden.



Sommarmys.



Bara för att han är en mycket värre poser än vad jag är.



Vi hittade störtsöta jordekorrar. Eller.. de hittade oss och vår påse med nötter.



Vi åkte över till Lanzarote och kollade läget.



Jag gillade det.



På vägen tillbaka fick vi titta på fiskar under vattnet. Fiskar är fula.



Men vi är också rätt fula. Det är okej.



En bild på Seans mycket ojämna "mustasch" kan få avsluta bildvisningen och sammanfatta hur
obeskrivligt roade vi var av att behöva tillbringa fyra timmar på Gatwick.


Puss på er.
Vi ses om fjorton dagar.
<3

Fredag

Det ar fredag for tusan och jag befinner mig hemma hos den underbara tysken Eugen.
Har kan tillaggas att Lovisa och jJade suger som tusan pa poker och att Eughen ar en daaaalig forlorare.
Men det ar fredag och jag ar glad och nojd ochg fin och sant.

Jag klippte min lugg idag - helluggen ar tillbaka for tusan! Jag far ladda upp nagon bild inom en snar framtid.

Nu ska jag socialisera mig.

PUSS

Torsdag

Idag ar en bra dag.
Den borhjade finfint med sovmorgon. Vid tolvtiden at jag gardagens overblivna kinamat i sangen. Mums.
Sedan kom jag in till skolan och hade min enda lektion - fotografi - och fick allt jobb gjort.
Det finns INGET kvar att gora nu. Jag ar klar. Sista lektionen ar pa tisdag och sedan behover jag inte ga mera! Wooop.

Nu ar Lovisa pavag till Ryde. Vi ska fika och sant.
Det var langesedan och kanns finfint det ocksa.

Det enda som stor idag ar val att Natalie aker hem.
Jag kommer antagligen aldrig traffa henne igen, om vi inte kommer hit och halsar pa samtidigt.
Jag har nog itne forstatt att hon verkligen lamnat oss annu.
Och jag vet inte.. det ar med lite blandade kanslor. Vi var aldrig nara.
Forsta halvaret tyckte jag mest att hon var dryg och jobbig, men efter jul har jag spenderat mer tid med henne och
insett att hon har fina sidor ocksa. Ibland.
Sa, hon ar nog inte den person jag kommer sakna mest men det kanns anda tungt att hon maste aka hem sa snart.

PUSS

Jag har äntligen hittat tillbaka till Joe's.
Det firar vi med att ladda upp överdrivet många bilder.
Bara för att.. jaa. Ni vill ju se egentligen, eller hur?

Onsdag

Jag har antligen blivit frisk!
Det gick fran hosta, till varre hosta, till nagon slags muskelslitning och hosta, till mindre hosta.
Och nu ar det bara lite lite hosta och lungorna mar bra.
Sa doktorn i alla fall.

Jag ar nojd!

Nu borjar skolan ga mot sitt slut.
Deadline for allt fotojobb pa fredag.
English Literature exam nasta vecka,
och sista lektionerna jag behover ga pa nasta vekca ocksa.
Hoppas jag.

Sedan blir det sommarlov for mig.
Woooho.

Onsdag

Jag traffade svenskar i helgen! Extas!
Det var jattefint.

Vi var ute, hamnade pa Kas Bah och jag gick forbi tre killar.
Sa horde jag en av dem saga nagot pa svenska.
Tvarstopp. VA?!
Vander mig om och..

- Excuse me.. are you Swedish?
- Yes
- JAG OCKSA!!! VAD GOR NI HAR? ELLER VA LIKSOM EH VILKA AR NI VA VA!?
 - VA MEN AR DU SVENSK OCKSA VAD GOR DU HAR AAAH!
 
Typ sa mycket panik var det, och sedan nar vi hade rett ut att jag var utbytesstudent fran Norrkoping och
han var turist fran Varberg sa lugnade vi ner oss och bprjade prata som folk.

Da kom hans van fram, kollade menande pa mig och sade:

- Jaha.. sa du har fatt napp ikvall eller?

Det tyckte jag var extremt roligt sa jag sa:

- Nja, jag tvivlar pa det. Jag har pojkvan forstar du.

Varpa han halvdog och ropade:

- MEN VA AR DU SVENSKA OJ OJ OJ FORLAAAAT! JAG VISSTE INTE EEEHHH.. Vad gor du har?


Och det hela var bara jattekomiskt och vi mobbade honom for det hela kvallen och han bad om ursakt tusentals gnager.
Ni anar inte hur underbart harligt det var att fa traffa lite svenskar. Okanda svenskar forvisso, men anda. Svenskar. Fina manniskor som man vet vart man har. Latta att prata med. Fint. Inte for att engelsman ar hemska och asociala, men det kandes liksom som hemma.

Det visade sig att en av dem jobbar pa ett hotell pa on och att det finns en massa svenskar dar. Spannande.
Vi far se om vi hors av nagon dag och alla svenskarna gar ut tillsammans. Det vore fint.

Måndag

I've been told..
Efter den här kommentaren, skriven av den kära Ivannia, känner jag att det är dags för en uppdatering.

"Alltså Josefine, det är för fan rent ut sagt SKAMLIGT att du inte bloggat på 3 veckor. TRE VECKOR???! Uppdatering SNARAST annars kör jag upp en gren i analen på din katt."

För allas bäst och sådär..

Jag kan inte ursälkta mig med annat än att jag ahr haft två veckors lov - britterna vet minsann hur man firar påsk - och att jag då har haft urusel tillgång till internet, plus att jag efter det har legat hemma sjuk en vecka och hostat lungorna ur mig. Nästan. Då har blogget liksom inte prioriterats så högt. Tyvärr.

För jag har ju faktiskt haft ett sjuhelsikes lov.
Först kom familjen hit en vecka, och det var galet fint att se dem igen - även om dumma Anton har växt om mig med typ en decimeter och inte alls låter/beter sig som min lilla pluttbror längre. Fast.. han har ju fyllt fjorton så han kanske är förlåten. Kanske. Veckan med familjen turisktade jag runt ön mer än någonsin förut och såg allt från Ventnors glasscaféer till The Needles. Det var en trevlig vecka.

Sedan lämnade min kära familj mig igen och det kändes lite sorgkligt, men ändå skönt. Det kändes ju inte alls konstigt att träffa dem efter åtta månader. Det var som att jag hade varit ifrån dem i en vecka, så det känns inte som att det blir så svårt att vara ifrån dem två månader till. Jag kommer ju hem snart.

Andra lovveckan ägnade vi oss åt att fira Lovisas artonårsdag på alla möjliga vis.
Och även om vi failade rätt rejält med det mesta så tycker jag att det var lyckat.
Sen blev jag ju sjuk och det var väl mindre lyckat.. men ändå.
Några smällar får man ta.

Jag ska försöka ta mig till Joe's inom en snar framtid så ska ni få se bilder på hela kalaset. Lovet alltså. Och lite annat smått och gott.


Imorgon fyller Seda sjutton. Stortjejen. Det firas med kinamat och presenter. Myspys.


Pusshej

Fredag

Sista dagen i skolan idag.
Ser fram emot tva veckors pasklov. Inte helt fel kanns det som.

Ikvall blir det tjejmys hos Jade med hot tub och sadant, i morgon ar det Seans fodelsedagskalas.
Och sa gar vi nog ut ikvall, och kanske imorgon.
Far se hur det blir.
Sen ar det sondag. Da ska jag ta det lugnt. Stada lite. Mysa.
Och sedan pa mandag.

DA KOMMER MIN FAMILJ!

Lyckan.


Det kanns sa himla skont nar man kan osa over sin oro och sitt ansvar pa nagon som kan hantera det battre.
Fint.

Torsdag

Idag ar jag inte alls pa humor.
Trott, hungrig och superirriterad.
Bloh.

Mamma far garna ringa mig ikvall om hon vill kanner jag. <3

Annars sa.
Det var en trevlig helg.
Fodelsedagsfirande pa mandagskvallen.
Seg vecka efter det.
Mys hos Jade igar med choklad och gitarrspel.

I helgen blir det The Balcony och annat skoj.
Snart ar det lov.
Och just nu forsoker jag bara leta upp en liten liten gnista av motivation.
Hoja humoret lite.
Nej.
Det blir en sadan dag idag.
Fy tusan for dig ibland.

Fredag

Helgen ar har, fint.
Idag har jag varit extremt duktig och fatt en massa gjort - jag tankte bara att ni kunde fa veta det.
Vara lite stolta liksom.

Nu ska jag ner till stranden med Frenchie. En glass skulle inte sitta helt fel.
Och ikvall blir det choklad fondue. Mums.

Lugn fredagkvall - kanns bra.

Onsdag

Jag har, efter snart atta manader i England, vant mig vid det mesta. Jag ar en inbiten tedrickare, uppskattar mamelad och rostat brod till fullo och tackar inte nej till en custard tart efter middagen.
Men.
Svensken inom mig skriker nar jag, varje morgon, ater min vanliga talrik musli ackompanjerad av ett par rostade brodskivor med marmelad. Arrrgh, skriker magen. FOR. MYCKET. SOCKER.
Jag har vant mig, men jag tycker inte om det.

Darfor kan ni inte forvanas over min oerhorrda gladje nar jag i mandags fick borja dagen med branflakes och en banan.
Kanslan var himmelsk. Jag kande mig lycklig och i toppform heeela dagen.
Darfor.
Branflakes star pa nasta veckas inhandlingslista.
Det blir fint.


I ovrigt. Jag har varit ganska usel pa att uppdatera har. Forlat.
Torsdagens fodelsedagsfest blev hellyckad. Jag traffade en massa kul folk som jag inte traffat pa lange, och annat kul folk som jag traffat nyligen. Och sant.
Det var en kvall full av aventyr.
Helgen spenderades till storsta delen hos Jade. Hot tub, god mat och harligt sallskap.
Det var fint.

Pa lordagen imponerade jag pa slakten Sweeney genom att stoltsera med oerhorda kunskaper i Trivial Pursuit.
Mja, vi vann i alla fall. Mitt lag.

Och pa sandagen var det galet fint vader.
Det tog jag vara pa.

Varen ar har nu och det kanns.
Det kanns galet bra.
Temperaturen ligger pa mellan 10 och 15 grader.
Ingen har jacka pa sig langre.
Alla hanger pa stranden efter skolan.
Jag gillar det.

Idag ska jag simma med Seda och Jade.
Och ikvall bankar vi oss med varsin dator pa Joe's.
Sa. Om det ar nagon som kanner for att prata sa finns jag dar fran 19.00 och framat (svensk tid).

PUSS

Tisdag

Igar var en superbra dag, trots att det var mandag.
Jag spenderade hela dagen i ksolan for en gangs skull (jag har ju bara en lektion sa jag brukar hitta pa annat for att fordriva tiden) och jag spenderade tva timmar med att framkalla en massa bilder for foto examet, och sedan sprang jag bara runt coh var social. Det kandes bra.
Senare gick vi in till town, och det var sol. Fint.
Och Seda skulle kolla pa nagot pa New Look. Jag skulle kunna halsa pa min klanning, tankte jag.
(Den klanningen som jag blev kar i pa Half Term men som jag annu inte kunnat kalla min.)
Kollade runt lite, men den verkade inte finnas kvar.
Sa slangde jag en blick pa reahyllorna. Och..
DAR VAR DEN!
Nersatt fran £25 till £12. Lyckan ar.
Jag fick den motvilliga personalen att lagga undan den till idag, eftersom det bara fanns en kvar i min storlek.
Sa idag forenas vi.
Jag och min klanning.
Jag fick prata med min Emil igar ocksa. Det var fint.


Idag ar ingen vidare dag.
Det kanns som att nagon straffar mig for att jag, mot naturens lagar, hade en bra mandag.
Mandagar brukar ju suga ratt hart annars.
Sa idag ar jag sjuklig och sur och vill ingenting.
Bajstisdag.


I morgon ska vi ut och socialisera med det lokala hockeylaget,
pa torsdag ar det Debbis artonarsfest,
fredagen spenderas nog hemma hos Jade.
Sa ser det ut hittills.


Och hasten! Morbid Tom ar min van pa Fejjan nu!
LYCKA!
Har ska oversattas svenska hardrockstexter! WOH.
 

Annars tycker jag att nagon ska fa ett infall och vilja spendera en massa pengar pa mig.
Typ kopa mig en resa. Det vore fint.
Valdigt fint.
Jag b

Inte nog med att jag traffad en massa skandinaver igar, det var dessutom Fettisdagen.
Eller.

Pancakeday, som det heter i England.

Jag, Seda, Sam och Mat gick hem till Sam, vars morfar ahde gjort massa pannkakor (han var visst kock en gang i tiden) och sedan fick vi vackert sitta dar vid bordet medan Sams mormor serverade oss pannkaka efter pannkaka.
Efter ett tag var jag ganska sa galet matt.. Men gott var det!

Och att jag rynkade pa nasan forsta gangen jag horde att man har citron och socker pa pannkakorna har, det tar jag tillbaka. MUMS!


Pavagen till Sam hade vi sallskap av Stefan ocksa, och vi hade en livlig diskussion om smorgaspalagget "Marmite".
(You either love it, or you hate it - som de sager i reklamen)
Stefan ar fralst, han alskar det och tycker inte att det finns nagot battre tillbehor till toasten.
Jag tycker att det smakar bajs.
Han fick mig att smaka. USCH!
Jeastextract liksom, halla?

I alla fall. Han talade sig varm om det i evigheter, sa tillslut fick jag nog.
Om du nu tycker att det ar sa himlans gott sa kan du val ata hela burken da, sa jag.
Vad far jag for det? undrade han.
Min nyckelring?
Far jag se?
(Tar fram den mycket fina nyckelringen i form av en rosa hjort)
Ah, fair enough, I'll do it.

Uooaah. Resten av historian kan vara det vidrigaste jag har sett, och ni ska fa se det ocksa, for det dokumenterades.
Kontentan ar att ja, Stefan at hela burken, fick nyckelringen, gick hem och laste pa burken att ovekonsumering kan innebara livsfara. Attans.

Och nar jag tanker efter sa sag jag honom inte i skolan idag.. hmm?

Naja, han mar nog bra.

Nu har jag bara tva saker vkar pa min nyckelring, jag har skankt bort resten.
Det ar en liten grej fran nagon affar i Portsmouth som jag fick av en Mike pa Kas Bah nar vi utbytte souvenirer (jag blev av med ett parlhalsband ocksa, fast.. det var ju trasigt), och sa nyckeln forstas.

Igar var en fin dag.

Vi borjar fran borjan.
Det var ju sa att jag skulle traffa Lovisa och hennes svenska pa besok (Emelie) efter skolan.
Vi skulle ha en riktig svensk fika - och svenskt blev det, for Lovisa och Emelie akte till Southampton och IKEA i mandags och dar finns det tydligen en svensk mataffar. Darfor fick jag smaka Ahlgrens Bilar. Jag blev glad.

Och sa satt vi mest dar och babblade pa pa svenska - myspys - och allt var frid och frojd.
Med undantag av en sak.
I hornet satt en kille med en laptop, som han inte verkade overdrivet intresserad ut.
Nej, han satt och vralstirrade pa oss och jag, som satt vand at hans hall, klarade inte riktigt av att ignorera det hela.
Ganska bra gick det, men jag hann bli ganska irriterad.

Sa reste hans sig upp och forsvann ivag nagonstans.
Kom tillbaka, stannade vid vart bord och sa:

- I'm sorry, I just got to ask. You guys are Swedish right?

Det var vi.
Han blev jatteglad och forklarade att han hette Janne, var 26 ar och kom fran Finland.
Han ar har for att spela proffshockey (i England liksom, hur tankte han da?) och har skrivit pa kontrakt for ett ar.
Laget tranar tre ganger i veckan och har matcher pa helgerna, vilket resulterar i att han inte har sa himla mycket att gora.
Han forklarade ganska livligt hur uttrakad han var.
Han bor med nagra kanadensare i ett hus som de far betalat av hockeylaget.
Det later ju ratt soft kan jag tycka.

- It's just so nice to meet Scandinavian people again!
Glad var han, och vi fick ohnom att prata svenska med finsk brytning.
Sedan skrattade vi at honom.

Vi bestamde att vi skulle traffas nagon gang och ga ut.
Vi och hockeylaget liksom.

Det ar vid sadana tillfallen det inte ar sa jatteroligt att ha pojkvan langre.
Fast asch. Jag ar nojd.

Fast.
Nar ska man egentligen tala om for folk att manar upptagen?
Jag ar ju inte sadar.. overdrivet erfaren vad galler forhallanden och tycker inte att man ska behova ga omkring med en skylt som det star "upptagen" pa bara for att man rakar vara det. Men, nar, i en konversation bor man informera om att man ar olovligt byte? Egentligen?
Om amnet aldrig kommer upp kan man ju inte direkt slanga ur sig. "Ah, jag just det, jag har pojkvan, bara sa du vet!"
Eller. Man KAN ju.
MEN.
Det kanns lite sahar; Amen du jag marker ju att du raggar pa mig vaaah, och jag ar upptagen, och bitchig ocksa, och min pojkvan ar SAHAAAAAAR stor och han plockarejomdurormigfattaruuuuuuuh?!?!?!!!!!!1ett  Typ.
Eller sa ar det bara jag som overreagerar.

Faktum kvarstar.
Att jag hade pojkvan kom ju inte upp va, men, vi utbytte nummer och sa att vi skulle ses nagon gang och hanga.
Och jag tror inte alls att han raggade pa mig, och jag skulle aldrig traffa honom ensam, och han ar 26 ar gammal vilket ar jattegammalt (om man inte gar efter Lovisas matt hahaha). Faktiskt.

Nah, egnetligen ar det nog bekraftelse jag soker.
Jag har val inte gjort nagot fel, eller?

Eller?

Onsdag



Tisdagen den tjugofjarde februari.
Dagen da jag:

- Var hypereffektiv och gjorde en massa jobb
- Fikade med svenskor
- Traffade en finsk hockeyspelare som hette Janne
- Sag Stefan ata en hel burk Marmite pa under tva minuter
- At en massa pannkakor och provade pa att ha socker och citron pa
- Fick se Jarnjatten och uppleva barndomsminnen
- Gav Sam en makeover
- Fick en egen makeover med resultatet att jag sag ut som en galen pirat
- Blev uppraggad av en indier som bott i Sverige, over telefonen


Det var en handelserik dag.
Och jag ska beratta alla historierna ocksa, senare.

Fredag

Lovet har börjat - underbart!
Jag och Seda tillbringar eftermiddagen på Joe's.
Det var tänkt att vi skulle plugga lite Foto och göra vettiga saker,
men jag har mest lekt bort tiden på Facebook och annat ovettigt.
Laddat upp fina filmer från nyår och så.

Åh, jag längtar så till i morgon!
Ivannia och Veronica, ni är så välkomna!