Isle of Wight #68
Jag skrattar sjalvdisciplinen i ansiktet.
Chokladatandet har natt nya hojder, nej, det har ar inte bra.
Efter nasta vecka ar skolshowen avklarad i alla fall, och da har jag tid att trana igen.
Jag har blivit lat.
Men jag ska bli battre bannemej.
Att vara kvar i skolan till klockan sex kanns helt ooverkomligt idag.
JAG VILL INTE!
Men. Jag maste.
Attans.
Isle of Wight #67
Jag ar nojd. Ratt sa.
Ikvall ska jag bara ga hem efter rehearsals och dricka varm choklad och se Desperate Housewives.
Och skriva klart mailet till Ivannia som borjar se ut mer som en.. bok.
Herrgeud. Stackars hasten.
Isle of Wight #66
Men ni är totalt urusla på att kommentera.
Ge mig lite uppskattning nurå. Kom igen!
Lite bekräftelse tack, det skulle sitta fint. Ja, bra så.
Tack. xD
Isle of Wight #65
Jag har varit lite duktig idag faktiskt. Lite.
Lyckades ta mig samman och paborja coursework i Travel and Tourism.
Tur for mig att Ms Hoy skot upp deadlinen. Javligt skont for mig.
Nu har jag inga lektioner, igen, och sitter och lyssnar pa samtal i the common room.
Folk ar galna.
Fabian blev just inrullad under ett bord, liggandes pa tva stolar och.. nej det gick ju inte sadar jattebra.
Han slog huvudet i ett bordsben.
Ibland sa kanns det lite som att jag har blivit forflyttat tillbaka till hopgstadiet.
Nej, du klarade inte den sociala biten, du maste gor aom det igen!
Darfor ar jag har. Tillbaka till social kompetens hogstadiet. Valkommen.
Jag hade precis hunnit vanja mig vid att vara lite mognare hemma i Sverige.
Kande mig vuxen och sa.
Och hur har jag spenderat dagen idag?
Jag och Eugen lekte pictionary pa varandras ryggar. Jag var bast, och den pojken har sannerligen inte den blekaste aning om hur en kanin ser ut!
Sedan anvande han mig som karate-docka och anfoll Seda.
Jag var helt oskyldig och kan alltsa INTE hallas ansvarig for eventuella skador. Sadetsa.
De har satt upp julgranar i centrum. Fina sadana.
Jag passerade dem flera ganger igar och blev precis lika barnsligt glad varje gang.
Det ar forsta advent pa sondag - men det ar ingen har som bryr sig om det.
Skandinavierna ska samlas hemma hos Oda och baka lussebullar, pepparkakor och annat smatt och gott en sandag.
Det blir fint. Det ar en manad kvar, men det kanns som slutet av september. Ge mig lite julkanslor tack.
Jag tycker synd om dagens ungdomar som far sin sociala kompetens och mognad sa totalforstord av sms, msn och liknande. Hur lang tid tar det innan vi slutar helt emd att kommunicera med varandra ansikte mot ansikte?
Jag rads a mansklighetens vagnar.
Annars? Nej, det har inlagget har ingen poang over huvud taget.
PUSS
Isle of Wight #64
Vi skulle till Godshill pa tjejkvall, men vi missade busshallsplatsen.. Sa vi hamnade i Rookley, fick panik
och gick av. Sen fick vi vackert ga en halvtimmes vag till Godshill. Jag blaste nastan ivag.
Vi var fina och hade ansiktsmasker.
Hett som tusan var det vill jag lova!
Debbi, Seda och Reka. Fina tjejer.
En kvall nar vi skulle pa bio sa visades inte filmen pga vattenlackor. Fabian blev sahar besviken, och visste
inte alls vad han skulle gora av sin gigantiska popcornlada.
Vi hade svenskmiddag. Mmmmm!
Sahar vackert var det nar Eugen skulle lara mig och Lovisa att dansa.
Jag var duktig!
Sen gjorde jag nagot fel tror jag.. ^^ Jag va rinte bast hela tiden kanske.
Sahar sot var jag en gang i skolan.
Vi var pa artonarsfest. Har ar ett av de glada fodelsedagsbarnen.
Sen var det bal och grejer. Svenskorna var pepp!
Alla brudarna.
Det var en harlig kvall.
Pa lordagen at jag Kentucky Fried Chicken for forsta gangen.
Seda och Lovisa var glada.
Vi motte galet folk som skulle pa Abba tribute night. De blev helimponerade over att traffa svenskar.
De var inte lika imponerade nar vi sa att vi inte gillar ABBA.
Isle of Wight #63
"I hate our maths book! All the solutions in the back are wrong!"
Mahaha. Hon är sot (ni kan ju forestalla er tva prickar over det dare oet.. min dator dog och Fabians dator ar sadar dum och engelsk..)
Isle of Wight #62
Lovisa och Fabian kom just hit. Lovisa har haft sex education i skolan.
"Jag har hört ordet intercourse typ 58 gånger idag, och varje gång så tänkte jag på dig!"
Utan tvivel det finaste ngåon någonsin sagt till mig.
Isle of Wight #61
Jag lamnade huset i mina tofflor i morse. Det tycker jag sager ganska mycket om hur jag mar for tillfallet.
Jag kunde inte sova i natt - Ar trott!
Jag tycker mig forsta att vissa ar nyfikna pa hur balen gick.
Den gick bra.
Ni ska fa lite detaljer ocksa, faktiskt.
Jag, Lovisa och Seda gjorde oss i ordning hemma hos oss. Det var smink och klanningar over hela rummet. Kaotiskt och stressigt. parfym och harspraysangorna lag tata i luften. Och vi insag att vi inte alls visste hur vi skulle ta oss till skolan dar vi skulle hamtas upp av en buss. Paniken! Och att ga dit i finklanning och hogklackat var.. eh.. ja, inte ett alternativ. Vi lyckades fa tag pa ett nummer till Ryde Taxi och bestallde en bil. Duktiga var vi, och ansvarsfulla som kunde gora nagot sadant nastan helt sjalva. Fint.
Vi kastade i oss middag pa fem roda och var efter det tvugna att finslipa detlajer pa tid som vi inte hade for att sedan rusa ut til taxin som vantade.
Men vi hann.
Bussen hamtade upp en stor grupp av forvantansfulla ungdomar utanfor Ryde High School. Alla var fina.
Nar vi satt pa bussen kandes det inte alls som att vi var pavag till nagon bal.
Jag och Lovisa tyckte att om man bortsag fran att alla var finkladda sa hade vi lika garna kunnat vara pavag till nagot slags lager i skogen.
Men vi kom fram. Och det var fint.
Det visade sig ganska snart att danslektionerna med Eugen varit bortkastad tid. Attans.
Men det var en harlig blandning av musik. Latar som man kande igen, lite halvcorny, men sjukt kul. Alla dansade loss och gick verkligen in for det. Hojdpunkten var nog nar alla pa hela dansgolvet dansade macarena-dansen. Helroligt.
Och det var underhallning pa scenen. Alla skolorna tavlade i galna lekar.
Jag deltog inte. Jag var askadare, en nagot shockad sadan. Men det var underhallande i alla fall.
Det var dans och skoj hela kvallen helt enkelt.
Jag roade mig kungligt, och det var tre stycken trotta men nojda flickor som anlande till Lovisas hus fram pa smatimmarna.
Sen har jag ytterligare att tillagga om engelska pojkars raggningstekniker.
Nagon kanske borde upplysa dem om att varken att fa till det med nagon annan for att gora tjejen man gillar avundsjuk eller forolampa tjejen man vill ha nar man inte far som man vill gar hem hos svenskorna. Tyvarr.
Inte gillar vi att kanna oss instangda heller. Inte alls. Nej tack.
Jag vet inte med de engelska brudarna, men svenska tjejer gillar inte! Eller, talar jag bara for mig sjalv?
Idag blir det pluggfika med Lovisa och Seda.
Eller. De ska plugga. Jag ska surfa. (Ser du Veronica, jag kan ocksa anvanda sadana ord! Och da tanker jag pa dig lite.)
Det ar daligt att jag inte kan balansera det har med grubblandet. Ibland tanker jag sa mycket pa eventuella konsekvenser att jag far huvudvark, nar det itne ens behovs. Och ibland tanker jag inte alls. Nar jag borde gora det.
Attans.
Isle of Wight #60
Hoho.
"Hej, det ar vi som ar den manliga halften av invanarna pa Isle of Wight. Vi finns har for att se till att din vistelse har blir sa problematisk som mojligt. Du kan tacka oss redan nu om du vill." Typ.
Dod at er. DOD!
Nej, jag tror visst att jag sitter och overreagerar lite, men allvarligt talat?
Jag far ju spunk.
Annars ar det fredag, vilket aldrig sitter helt fel.
Balen ikvall blir forhoppningsvis trevlig och.
Alla tjejer ar helt i extas. Jag kanner att joo, det blir nog kul. Men jag tanker inte lagga mig till med nagra farvantningar.
Jag tanker ga dit utan att forvanta mig nagonting, och bli glatt overraskad. Sadetsa. ^^
Snart har jag rehearsals igen.
Bara en timme idag som tur ar dock. Fint.
Nasta vecka ar det Tisdag till Lordag.
Sa.. det var trevligt att lara kanna er.
(Ja, jag kommer alltsa avlida av tristessen. Typ. Om inget drasiskt sker. Det kommer ga extremt langsamt och vara plagsamt ocksa. Stackars mig.)
Fast.. nu ar det bara en vacka kvar, sen ska vi bara visa upp spektaklet. Bara tanken gor mig kallsvettig. Inte sa mycket for egen del (jag gor trots allt inte sa mycket) utan snarare for de som faktiskt har roller. De som inte har lart sig sina repliker an. Usch. Vi far se hur det gar helt enkelt.
PUSS
Isle of Wight #59
Torsdag
Jag har en dalig vecka. En svacka.
Vi snackar sena kvallar, mycket onyttigheter och inget engagemang what so ever i skolarbetet.
Daligt av mig.
Jag tror att det ar den har host trottheten som slutligen kommit ifatt mig. Attans.
Igar somnade jag till Desperate Housewives. Inte ens nar de skrek och jagade varandra orkade jag lyfta pa huvudet.
Sen gick jag och lade mig. Och sov som en stock, bor tillaggas.
Och for your information. I'm pretty awesome. Det far man inte hora varje dag faktiskt.
Jag tyckte om det sa pass mycket att jag forsokte overtala Seda att komma frma itll mig och ge mig en komplimang var tionde minut. Av nagon anledning ble vhon inte lika exalterad over det forslaget som jag var.
Hm, det maste ha haft nagot att gora med att Tyslkland forlorade mot England igar kvall. Kanske.
Nej. Just nu skulle jag helst vilja ligga hemma i min sang. Men jag far inte.
Det ar som det brukar pa hosten. Skolan kanns som en enda lang och jobbig transportstracka innan kvallen.
Och pa tal om kvallen.
Party ska det bli. Forhoppningsvis roligt och okomplicerat.
Jag suckar lite over pojkar och deras kanslostyrda psyken.
Jag valkomnar Fabian och Adan till den varld som ar de vuxnas.
Vi artonplusare maste halla ihop.
Nu kan vi sitta tillsammans och rakna vara graa har. Det vore fint.
Eller nagot.
Fast.. Fabian kommer nog alltid att vara liiite omognare an jag.
"Father Christmas! He has been here, he has! Christmas is saved forever!!"
Nu kanske jag ska gora lite Travel & Tourism jobb.
Kanske.
Isle of Wight #58
Det hander mycket den har veckan.
Det blev sena kvallar med bio bade mandag och tisdag (Jag vet, vi bor nastan dar nu, men ibland ar det bara sa harligt att vara spontan, och nar det dessutom ar svinbilligt sa ar det ju bara att kora pa.) och ikvall ar det en spelning i Newport. Nagra lokalband som jag aldrig hort talas om, emn manga ska dit sa det blir nog spannande.
Fast det lar ju bli varsta tjejkvallen da england spelar fotboll mot tyskland ikvall. I alla fall.
Imorgon ar det fodelsedagsfest och pa fredag ar det bal.
Ja, jag har faktiskt ganska roligt.
Igar sag vi "Zack and Miri makes a porno" i Newport. I borjan var den pinsam och bara.. awkward. Men sedan ble vden jattegullig! En sadan dar sot karleksfilm som varken far dig att ma illa eller ger dig angest. Underbart.
Jag ar trott pa att grubbla. Vi ser vad som hander helt enkelt, sa far jag ta tag i angesten over eventuella konsekvenser nar de faktiskt ar aktuella. Det blir bra tycker jag.
Och. HAHAHAH! Veckans asgarv.
Seda talade om for mig och Lovisa var i London hennes faster bor, och hall i er, vi ska alltsa spendera julveckan pa:
Hoe Lane i Middlesex.
Det kan inte bara vara jag som tycker att det har ar galet kul. Kan inte.
Idag har jag dessutom rehearsals till klockan 6. Oh, lucky me. Typ. Inte. Nej.
Jag vill ju hem!
PUSS
Isle of Wight #57
Ibland ar jag sa galet overanalyserande att jag analyserar en relation, kommer pa framtida problem som skulle kunna dyka upp och far panik - innan relationen ens existerar.
Samtidigt ar jag lite som en mygga som inte kan lata bli att flyga mot ljuset i en sadan dar myggdodarmaskin. Trots att jag vet att det kommer ga at helvete, rent ut sagt.
Till mitt forsvar?
Vad kan jag saga.. uppmarksamheten tilltalar min hybris.
Sorgligt ar vad det ar.
Terapishopping - som balsam for sjalen.
Isle of Wight #56
Nya vecka, nya tag. Eller nagot liknande.
Helgen har varit.. innehallsrik.
Det var svenskmiddag och pannkakstarta, galna manniskor som hoppade i havet, paborjad myskvall med choklad och film som fick ett tvart slut och ersattes med en utekvall.
Helt utan forvantningar. Det blev en rolig kvall. Trots allt.
Det ar ratt sa intressant det har med flirtande.
Alla kommer val ihag hur det var i lagstadiet. Nar pojkarna sokte dra till sig uppmarksamhet fran foremalet for deras omma kanslor genom att dra henne i haret eller putta omkull henne i sandladan.
Det var tider det.
Och inte har vi utvecklats sarskilt mycket pa tio ar heller.
Men nu ar det inte lika fysiskt langre, nu handlar de tom klader.
Sahar ligger det till i england namligen.
For att visa sitt intresse for nagon ska man byta halsduk med personen i fraga.
Lana ut sin for att hon fryser liksom, och sedan lana hennes.
Det gor att jag saknar vanliga hederliga genomskinliga svenska raggningsrepliker.
"Jag begar inte att du ska falla for mig, men du kan val snubbla lite sa att jag kan ta dig pa golvet?"
Anytime baby, anytime.
Det ska snart bli allt for uppenbart att jag ar lika bortkommen vad galler att tolka/uttrycka kanslor i england som jag ar hemma i sverige. Oh, ljuva mandag.
Igar fick jag en snabbkurs i dans av Eugen.
Jag ska imponera som tusan pa balen.
Som faktiskt ar pa fredag.
Herregud.. vart tog tiden vagen?
Nu ska jag in to town. Top up my phone please liksom - avsaknaden av mobilpengar far mig att kanna mig.. avskarmand fran omvarlden. Teknostress heter det visst, om jag kommer ihag ratt.
Och sa ska jag prova byxor. For det gor nog inte mandagen mindre angestladdad. Wehey.
Jag drack kaffe i morse = magen i uppror, humoret pa topp.
Puss pa nasan.
Isle of Wight #55
For jag sitter hemma hos Loivsa la la la.
Jag ar matt och glad - resultatet av en mycket god frukost bestaende av aggrora och pannkakor. Mmm.
Mycket agg och proteiner och annat sadant dar bra.
Fint for oss liksom.
Svenskkvallen var helbra, oman galet stressig (jag glomde allt. Inga sverigetatueringar alltsa, det far bli ikvall eller nagot) och vi at kottbullar och spagetti med ketchup, och pannkakstarta efterat. Mums.
Sedan upplevde jag och Lovisa akta tattighet, det var spannande. Och vi lyckades slarva bort en halsduk. Mindre lyckat kanske, men anda ratt skillat med tanke pa att vi liksom inte var.. nagonstans alls. xD
Far se vad for skojigheter vi hittar pa ikvall.
Nagot kul blir det nog.
PUSS
Isle of Wight #54
Nu ar det helg igen la la la.
Ikvall ar det Svenskkvall som galler hos Lovisa.
Vi ska laga nat och bjuda utbytisar, och annat lost folk, pa kottbullar och brunsas och kladdkaka eller pannkakstarta.
Det blir fint.
Svenska fejk-tatueringar ska de fa ocksa.
Och sa ska vi lyssna pa enbart svensk musik.
Lasse for hela slanten. Och lite Hakan kanske. Och Bjorn Rosenstrom, for han ar Lovisas favorit.
Sen far vi se vad som hander.
Det blir nog en fin helg, det brukar bli sa.
Egentligen skulle jag satta mig ner och sammanfatta ett kapitel ur The Business of Tourism nu, men jag kanner inte att jag ar sadar jattemotiverad. Tyvarr.
Men det ar frivilligt jobb i alla fall sa jag kna skjuta upp det till pa sondag.
Det ar bara fredag en gang i veckan trots allt. ^^
Isle of Wight #53
Borjan pa slutet av veckan har borjat. Wehey!
Idag nar jag gick till skolan kande jag en oerhord langtan efter ett par riktiga rejala svenska lovika vantar.
Engleksmannen verkar inte ens ha hort talas om fenomenet tumvantar.
De springer istallet runt och tror att de kan fa varma hander i snortajta fingervantar.
Newsflash! Det funkar inte.
Inte for mig i alla fall.
Nej. Ge mig ett par rejala tumvantar. Helst med nagot sadant dar fint monster (hahahaha, ibland ar det sjukt kul vad som hander med orden nar man inte har tillgang till alla bosktaver) pa.
Det vill jag ha.
Tack.
Jag kanske skulle borja sticka?
Isle of Wight #53
Fantastiskt.
Och ja. Jag har inga lektioner.
Och jag ar lat.
Jag ska gora lite fotojobb senare.
Faktiskt.
Isle of Wight #52
Den dar biofilmen blev det ju inte sa mycket av.
Vi gick ju dit forstas, men fick hora att Ryde Cinema inte visade Mirrors idag eftersom taket lackte.
Det regnade sa jakla mycket att taget pa biosalongen inte holl. Fy tusan.
Och sa hade de sma plasthinkar overallt, for taket lackte. Sma droppar.
FY FABIAN tankte jag.
Men vi gick till Joe's och fikade istallet. Det var ratt mysigt.
Idag ar det sol. Jag ar lycklig.
Jag har inga mer lektioner idag, sa det kanns bra.
Men att stanna kvar i skolan och sjunga till klockan sex kanns mindre motiverat.
Jag hoppas att vi kommer nagon vart idag.
Isle of Wight #51
London 26 december till 30 december.
Sa. Om nagon har planer pa att aka dit ar dessa datum den perfekta tiden.
I'll be there liksom.
See you in London.
Isle of Wight #50
Jag reste mig upp.
Jag satte mig ner.
Insag att det ar alldeles for regnigt och gratt for att jag ska orka vara ansvarsfull och duktig idag.
Ja, mitt humor styrs galet mycket av vadret.
Dessutom ar jag kall, och blot. Fortfarande.
Egentligen skulle jag behova klistra in lite saker i min fotografibok.
Men.
There's no time like tomorrow, right?
Eller sa kan jag ju undfly livet annu ett tag pa internet.
Och sen.. sen far vi se.
Do you want to go to the seaside?
I'm not trying to say that everybody wants to go
I fell in love at the seaside
She handled her charm with time and slight of hand, and oh
But I'm just trying to love you
Any kind of way
But I find it hard to love you girl
When you're far away
Away
The Kooks - Seaside
Isle of Wight #49
Jag hade en elefant som jag red omkring pa och kande att hela varlden var min.
Han gjorde precis allt jag ville att han skulle gora, vad jag an sa at honom.
Vi var basta vanner jag och min elefant.
Fy fan vad fint det var.
Isle of Wight #48
Annu en mandag i England. Man vaknar upp och regnet oser ner.
Good morning sunshine. Ut i hallregnet utan paraply - mitt svenska paraply klarade inte de engelska vindarna och dog val ungefar tva veckor efter min ankomst. Sedan ar det en halvtimmes promenad till skolan. Ah, underbara mandag.
Val framme vid skolan marker man ratt fort vilka som ager ett paraply och vilka som inte gor det.
Eftersom jag for tillfallet faller under den senare kategorin ar det en blot och kall Josefine som befinner sig i the Sixth Form Common Room for tillfallet. I am not amused.
Jag var sjuk i helgen.
det borjade med hosta i fredags. Pa lordagen transporterade sig sjukdomen till min nasa. Det ar galet hur extremt mycket snor som kan fa plats i en nasa.. Nog for att min ar av ganska respektabel storlek. Men anda. Efter att jag nyst ca 1287 ganger sa ville inte min kropp langre. Da kandes det bara som att en nysning var pavag, men sen var det tarkanalerna som borjade spruta istallet.
Seda trodde val typ att jag led av akut och extrem hemlangtan eller liknande men inte ville erkanna det nar jag satt dar i sangen och tararna bara rann. Stackarn.
Sen blev det lite battre. Sondagen var okej.
Som tur ar sa tog vi det ganska lugnt i helgen. Fran ett stillsamt besok pa Wetherspoons pa fredagskvallen till filmtittande och chokladatande pa lordagen och tjejkvall, med allt vad de tinnebar, pa sondagen.
Mys.
Nackdelen med att jag bara ar har ett ar ar den att jag far panik varje gang jag kanner att jag inte riktigt orkar gora nagot.
Jag menar, jag har bara ett begransat antal lordagar att roa mig pa har.
Och vissa ganger kna jag kanna att nej, jag vill bara ligga hemma i min sang och ata godis och lasa en bok i kvall. Men sen tanker jag att, for tusan! Sant har jag inte tid med. Jag maste ju ta vara pa tiden jag har har! AAAAh. Liksom.
Na. I alla fall. Jag fick ta de tlite lugnt i helgen. Men jag fick traffa folk och umgas ocksa.
En helt vanlig konversation mellan mig och Seda en sondageftermiddag:
J - Friday was nice though. It was like.. chillkrok.
S - Oh, is that another swedish verb for when you go to town and eat or drink something? Like.. um.. fitta?
J - Ehm.. HAHAHAHHA.
Jag har ju forsokat lansera verbet FIKA har i england, och folk borjar faktiskt fatta vad jag pratar om.
Nar de far till ordet ratt det vill saga..
Nu har jag inga lektioner forran klockan ett igen.
Jag klagar inte. Det ar ratt skont att bara sitta har och gora ingenting. Lasa mail och lagg aupp "djupa" inlagg pa bloggen liksom. It's all good.
Ikvall blir det bio igen. Mirrors.
Alltsa hej, bio ar visst min nya hobby. Vi snitta rpa en film i veckan. Galet.
Fast.. a andra sidan. Nar det kostar £2.80 att se en film. Vem tackar nej?
Nej, om man kanske skulle ta och vara lite produktiv for en stund?
Eller.. vid narmare eftertanke. Om man kanske skulle ta och lasa lite bloggar en stund och forundras over alla andras galna/roliga/depressiva/jobbiga liv sa att man slipper ta tag i sitt eget.
Perfekt for en mandag.
PUSS
( Till Ivannia - Svar pa ditt mail kommer snart, men tills dess. Lyssna pa The Kooks - She moves in her own way. It's got to make you smile. <3 )
Isle of Wight #47
Jag hatar Facebook.
Igar upptackte jag att det star att jag ar singel pa min "profile".
Det har var ju fanigt tankte jag, for om jag nu skulle hitta nagon pojk sa maste jag val andra det dar.
Eftersom han antagligen ocksa har Facebook och det vore drygt att fortfarande sta som singel nar man inte ar det. Liksom. Och sen star det att vi ar i ett forhallande och vem han ar osv.
Och sa tankte jag att jaha, men nar vi gor slut da. Da maste jag ju andra igen. Och da kommer ett meddelande skickas ut till alla mina "vanner" (vanner pa Facebook alltsa) om att jag singel igen.
Det ar ju skitfanigt. Varfor ska folk bry sig om det?
Sa jag bestamde mig helt sonika for att det inte ska sta nagonting om mina relationsstatus over huvud taget, sa slipper jag hela skiten.
Men inte tusan tankte jag pa att om jag tar bort hela forhallande grejen sa skickas ett meddelande ut till alla om att "Josefine is no longer single". Nej nej.
Och jag var lyckligt ovetande om detta anda tills det att jag kom till skolan idag.
Da haglade fragorna,kommentarerna och mailen in.
"Who is the lucky guy?"
"Why haven't you said anything?!?!"
"OH MY GOOD WHOOO IS HEEEEE?!?!?!!!11111ett"
Och sa vidare..
Sa lat oss bara sla fast att JOHO. JOSEFINE AR VISST SINGEL. Bannemej.
Och har inga planer pa att andra det inom den narmaste framtiden.
Sadetsa.
Eller.. man kan ju aldrig veta. Men det kanns inte sa jatteaktuellt va.
Och om jag nu skulle inleda ett forhallande sa lovar jag att ni far veta det,
men inte fan ar det via Facebook.
Nej tack.
Lite mer integritet an sa har jag. Faktiskt.
Tack sa mycket.
Isle of Wight #46
Isle of Wight #45
Jag har alltid velat vara stammis någonstans. Wehej.
Nu när vi kommer, om det är vår favoritbartender det vill säga, så hälsar vi, han frågar hur vi mår och fårgar om vi vill ha varm choklad. Vi betalar och han säger att han kommer och lämnar den till oss.
Fint är det.
Och.. jag sitter precis innanfrö ett fönster och fick precis en liten beundrarskara.
Ett gäng prepubertala pojkar står utanför och är ascoola med sina CYKLAR. De vinkar och knackar på fönstret och har sig.
Ja herregud. Ungdomar.
Jag känner mig rätt gammal faktiskt.
I övrigt känner jag att om engelsmännen kände till Ronja Rövardotter (eller.. det kanske de gör? Jag vet inte..) så skulle jag snart gå under smeknamnet vildvittran.
Min röst är hlet underbar för tillfället.
Jag växlar mellan sensuella hesa viskningar och kraxande läten som knappt kan urskiljas som ord. Skitsnyggt.
Imorgon kommer Lovisa hit och sover över.
Vi ska nog ut tror jag, om vi lyckas dr aihop lite folk.
Det blir finfint.
Isle of Wight #44
Lite annat kommer med i bara farten.
Varsågoda - mitt half term i bilder.
Såhär söt var jag när jag färgade håret. Observera bristen på irisar. Otroligt snyggt liksom.
Har ni någonsin sett en vackrare syn?
Seda i ett nötskal. Är det bara jag som kommer att tänka på katten i Alice i underlandet?
I egocentreringens sanna andra. Här har ni håret i all sin glans. Sen kan man ju fråga sig vart näsan tog vägen,
men det är en helt annan historia.
Alltså. Jag tror itne riktigt att ni kan greppa lyckan jag kände när jag fick syn på den här.
Jag stod och hoppade framför disken ett bra tag, tills Seda släpade mig därifrån.
Mamma Scan på Somefields i Newport liksom.
Såhär vackert var det på bussen påväg till Cowes på torsdagkvällen under halft term.
Jag var inte jätteglad över att bli fotograferad kanske.
Shaun var inte jättebrydd. Och i övrigt så sammanfattar bilden mitt lov perfa. Galet och roligt.
Alla var inte fotoskygga förstås. Fast.. Seda och Reka är posers. Det är redan fastslaget.
Reka och Seda va rnog de enda som uppskattade kamerablixten faktiskt.
Eugen gjorde om mig till en proper Russian babuschka. Jag var inte jätteroad.
Såhär laddade var vi inför Bonfire Night. Sedan insåg vi ju att det inte var så mycket att hänga i julgranen.
Men när bilderna togs var vi lyckligt omedvetna om det.
Såhär sött kan det bli på bussen hem dessutom. Jag sympatiserar med de två tjejerna som satt bakom.
De var helt och hållet övertygade om att de blev smygfotograferade. Heja Seda och hennes obefintliga papparazziskills!
Isle of Wight #43
Jag overvager att sluta prata. Seda bara skrattar at mig sa fort jag oppnar munnen.
Det kan ju ha nagot att gora med att jag later som varldens wiskeytant som inte bara tagit sig ett par tre skvattar varje kvall i sexton ar, utan ocksa figurerar som inbiten rokare. Minst tre paket om dagen.
Det ar galet vad forkylningar kan gora med din rost.
Fyrverkerierna igar var.. okej. Svenskorna va rinte overdrivet imponerade va. Mesigt var vad det var. Istallet for att branna av alla fyrverkerier pa en gang och fa varldens show sa ville de engelska bonderna dra ut pa det hela och holl pa och mjakade sig genom att skcika upp enstaka pjaser da och da. De smallde inte ens. De liksom.. pos till lite.
Nej. Inget vidare va.
Fast det var gnaska roligt nar de slangde upp halmdockan pa elden.
Det var Bonfire Night forstar ni, aka Guy Fawke's day. Nagon gang for lange sedan var det namligen en snubbe som hette Guy som bestamde sig for att spranga det engelska parlamentet eller nagon annan viktig byggnad (det ar inte sa relevant). Han misslyckades i alla fall, och blev nog arresterad och sadant jobbigt till pa kopet. Sa nu firar engelskmannen hej vilt genom att branna upp honom en gang per ar.
Det har har fatt mig att fundera lite over vad vci har for svenska hogtider, och allvarligt talat. Finns det nagot som vi firar som ar helt svenskt?
Forutom midsommar?
Jag menar.. vad sager det om svenskarna egentligen, att den enda hogtiden vi har firas genom att dansa runt en stor fallossymbol? Lite roligt ar det allt.
For tillfallet sitter jag och pluggar fotografi. Research av still life photographers alltsa. Det ar ratt fint.
Jag har varit supermotiverad vad galler skolan idag faktiskt.
Det kan bero pa att det ar torsdag och at tjag hr sovmorgon i morgon. Fredag, mhm.
Men. I vilket fall har jag varit produktiviteten personifierad och inte bara lamnat in mitt coursework for Trevel och Tourism utan dessutom gjort klart hela nasta veckas "independent study" i amnet. Och nu sitter jag alltsa och kollar pa fotografer for att hitta inspiration till morgondagens fotografering.
Var stolta over mig.
PUSS
Isle of Wight #42
Jag har last det minst tio ganger nu, men det ar fortfarande sa att det kliar lite i tarkanalerna. Och bara for att jag ar sjalvgod och inte litar pa att ni ar tekniska nog att kunna klicka in er pa Ivannias blogg sjalva for att alsa hela harligheten sa kommer det har.
Bara for att det gor att jag kanner mig minst tio meter lang och oovervinnerlig. For att ni ska fa lasa hur bra jag kan vara. Som en slags bevis pa att nagon saknar mig, om det skulle finnas nagon tvekan pa det. Men mest for att hon skriver sa jakla vackert. Och for att jag saknar henne.
Min van.
"But I'm trying not to think about it that much.
Så Josefine har skrivit ett lite små ledset blogg inlägg. Något som gör mig lite ledsen.
Det är ju mycket lättare att igorera en sån sak som saknad om det görs ihop. Om jag står och gaggar dag ut och dag in om hur mycket jag saknar häxan så skulle det ju inte vara lätt för någon av oss!..Jag skulle bli deprimerad och hon skulle bli frustrerad för att hon är för långt bort för att kunna slå mig i huvudet and tell me to shut the fuck up.
Så vi har klarat det rätt fint, Josefine och jag. Jag mådde som pissigast en vecka eller två efter hennes avgång, men sedan kom livet i vägen och nu så gör det bara ont när jag tänker på henne om nätterna (det gör ont en stund på natten men inget på dan...)
Så när hon skriver såna där fina saker på sin blogg och faktiskt medger att hon har någorlunda koll på vårt schema så gör det mig ledsen. Hon är för långt bort att krama, liksom.
Och jag saknar henne något fruktansvärt. Jag läser mina gamla blogg inlägg och dom är så fulla av en massa raljerande upp och ner om josefine hit och josefine dit. Och jag tänker på allt vi skulle ha gjort om hon vart här - skit i naturkunskapen Josefine!
TÄNK alla tråkiga hemmakvällar vi skulle ha suttit och fnissat åt dina föräldrar för att de sitter och sjunger med i så ska det låta. Eller kommenterar Danny i Let's dance. ( - Nej men Josefine, han är väl kanske något för dig, va?)
Vi skulle sitta i din säng en seg fredags kväll med en påse godis. Vi skulle ha musiken på din i-pod på låg volym, och jag skulle byta varenda gång det dök upp en Anna Ternheim, Markus Krunegård eller Sweeney Todd låt. Du skulle sitta och plinka på din gitarr och nynna tyst för dig själv, valfri låt som du med all säkerhet skulle göra om til en vacker visa utan att ens försöka.
Och vi skulle prata. Om allt mellan himmel och jord; du skulle låta mig klaga på mitt värdelösa liv och jag skulle låta dig klaga på andras...Vi skulle prata om våra planer i framtiden, vad vi skulle ha på oss på studenten ( - äh vafan det är väl bara att dra på sig en vit klänning den åker av rätt snart iallafall höhöhö) och få ångest inför vixenlivet ihop. Vi skulle börja spinna på designen på våra balklänningar. Vi skulle dissa varenda jävel som vi inte känner personligen, och du skulle pumpa mig på det senaste skvallret i blatte-Norrköping. Jag skulle babbla i det oändliga och du skulle skratta och reagera precis vid rätt ögonblick, för det är en sak som är så himla bra med dig: oavsett vem jag pratar om vet du nästan garanterat vem det är. Ingen av mina andra kompisar kan namnet på alla dom andra. Bara du, Josefine. Bara du. Du i din tur skulle berätta ALLT du hört om dina kompisar som ja egentligen inte känner, men du berättar så himla roligt att jag skrattar iallafall och tänker att vilka härliga kompisar du har - tänk om jag kunde få dig att skratta sådär när du berättar saker om mig för andra.
Vi skulle garanterat mobba varandra, du kanske liiiite mer övertygande än jag - vissa människor är helt enkelt bättre lämpade till vissa saker. Hahaha! Josefine = Dr. Cox.
Och kanske lite korsord? Kommer du ihåg i somras när du och jag satt i ett 30-gradigt kök och försökte lösa det sabla korsordet som till slut blev lite för mycket för oss båda?
- Rasen kråkor ingår i...?
- F-Å-G-E-L-J-Ä-V-L-A-R....
Eller vad sägs om en lek? Bläddra igenom din i-pod och lyssna på låten och sedan gissa sångare.
- Okey Ivannia, gissa den här!
- Eeeeh....Bethany Joy Lenz? Typ? Kanske?
- HAHAHAHA!!!
- Nahe??! Vem fan är det då??!
- RED HOT CHILI PEPPERS!!!
Josefine, hur du alltid fick mig att känna mig så trygg...säker på ett sätt jag aldrig lyckas uppnå själv. Hur du hjälpte mig igenom mina värsta kriser och drog mig ur mina mörka tankar alla de gånger jag sögs in. Alla de otaliga gånger du kom med ett dåligt skämt och ett välbehövligt gapskratt när allt bara verkat så hopplöst.
Allt var så lätt kring dig. Helt plötsligt övervinnligt. Möjligt. Kanske till och med inom räckhåll. Även för en genomskinlig och tafatt person som jag.
Du som älskar och uppskattar den riktiga Ivannia, psykfallet och det puckade jag-vet-ju-egentligen-bättre självspäkande "offret", och det utan att döma. Förstår du inte? Vad skulle jag ha gjort utan dig det gågna året? Det är JAG som saknar DIG.
Hur man kan älska någon så mycket efter så kort tids bekantskap...
Fyfan Josefine...
Fyfan.
Min allra käraste vän."
- Ivannia 2008-11-03 @ 22:25:00
Ingen har nagonsin skrivit nagot vackrare om mig.
Isle of Wight #41
Klockan ar 13.49.
Jag har inga fler lektioner idag.
Jag ar i akut behov av att plugga Travel and Tourism.
Vad gor jag?
Jag laser Kristofer Ahlstroms blogg och tanker att fan, jag vill vara som honom.
I kvall blir det fyrverkerier. PANG.
Isle of Wight #40
Det ar ingen fara med mig.
Jag kanner att jag borde tala om det for er.
Foregaende inlagg var inte menat att lata sa depressivt.
Jag var nog bara trott, och det var mandag. Uppenbarligen ska jag inte skriva pa mandagar. Jo. Jag borde undvika det da det troligen skulle resultera i nagon slags massraddning fran Sverige.
Men tack sa galet mcyekt for att ni bryr er.
Jag alskar er.
Idag. Lektionerna ar avklarade. Nu ska jag bara ha musik litegrann, vilket innebar att jag lanar en gitarr och sitter och plinkar lite i ett rum, och sa ar det Cinderella rehearsals. Spannande spannande.
Fast jag ar lite halvkrasslig och kanner inte sa jattemycket for att sjunga. Attans.
I mrogon ar det 5 november - Firework day.
Jag har inte den blekaste aning om vad det innebar, men det blir nog spannande.
Herregud. Jag ar omgiven av engelska pojkar som diskuterar hur langt det ar mojligt att kasta en fotboll. De kommer inte fram till nagot vidare ar jag radd..
Och sen. Ivannia.
Vill du att jag ska grata eller?
Den glana hasten skrev typ det gulligaste inlagget jag nagonsin last.
Fast.. det ar sa fullspackat av interna grejer att ingen annan an jag ens kna forsta hur javla urgulligt det ar.
Min allra allra karaste hasjavel.
Du ar bast helt enkelt.
Isle of Wight #39
It's easy to forgive and forget it all tomorrow
I just pass by you, pass by me
My last way out and worst mistake tonight
Lying lips wont say my eyes give me away
Wont you please turn out the light
And I'll follow you tonight
I'll follow you tonight
The worst mistake to make
Or just the kind of promise you simply have to break
So please turn out the lights
And I'll follow you to any doorstep, any hallway
With hope of finding more
Not feel shallow not get bored
And find it useless, feeling meaningless
And just as low as I was high the night before
Anna Ternheim - I'll follow you tonight
Isle of Wight #38
Lovet ar slut. Skola igen. Mandag.
Jag har inga lektioner forran klockan ett, men jag maste vara i skolan i alla fall.
For det har de sagt.
Sadetsa.
Och jag tanker lite pa att om jag vore hemma i Sverige sa skulle ingen tvinga mig att komma in till skolan om min forsta lektion var klockan ett. Och sa spinner jag vidare och fakturm ar att om jag vore i Sverige skulle jag ha Naturkunskapslektion nu. (Ja, jag ar en liten stalker. En laskig sadan som kollar upp mitt exklass schema bara for att jag har lite hemlangtan.)
Antagligen skulle jag sitta bredvid Ivannia. Och vi skulle ha varit uttrakade och hungriga. Langta efter lunchrasten och sant. Vi skulle skicka faniga lappar till varandra. Hon skulle varit upprord over nagot, och jag skulle ha skrivit att hon borde ta sig i kragen och skarpa sig lite. Hon hade antagligen kallat mig elak och cynisk och jag skulle ha skrattat at henne.
Det hade varit jattefint.
Men jag ar inte i Sverige. Jag ar pa Isle of Wight. Omgiven av en massa manniskor som ratar engelska och slanger sig med uttryck som "well weird" och sa vidare.
Just nu kanns det inte alls som att det ar sa jag vill ha det.
Jag langtar efter saker som jag ar van vid.
Ge mig lite trygghet tack?
Jag ar lite trott pa att vara ensam och mogen och vuxen. Ge mig en kram liksom.
En san dar "detarlugntalltkommerattordnasig-kram". Nu tack.
Nej. Allvarligt talat.
Egentligen handlar det nog mest om att jag har haft ett sjukt roligt lov, och nu ar det mandag igen.
Suck.
Jag underhaller mig med att lasa svenska bloggar. For det gor mig ju inte mer nostalgisk eller sa. Absolut inte. Nej.
Och min Sara ringde igar ocksa. Det var helt fantastiskt underbart att hora hennes rost.
Jag saknar henne. Min palsboll.
Nu ska jag skarpa mig.
Det ar inte sa illa som det later.
Det ar bara mandag.