Josefine

Jag har lyckats med ännu en sådan där produktiv dag och fått så mycket gjort så det är inte klokt. Ändå samlas allt jag ska, måste, vill och borde göra på hög. Tar det aldrig slut?

Kvällen spenderades med Ola. Vi gick till biljardcafét och jag var förberedd på att få en rejäl omgång med stryk, men jag fick istället en snabbskolning i biljardspel och sedan gick det riktigt bra. Han vann ändå, men jag är rätt stolt måste jag säga.
Vi hann med att fika och promenera en stund dessutom.
Jag ska nog ta tillfället i akt och ösa lite lovord över pojken.
Han är ju så härlig.
Det är sjukt hur lika vi är och han har en förmåga att klä mina tankar i ord innan jag hinner göra det själv.
Det är fint tycker jag.

Jag tror förresten att det vore bra för mig att försöka leva i nuet och bara ta allt som det kommer. Jag ska alltid planera allt och det leder till att jag i tanken är minst en halv dag före mig själv, hela tiden.
Ibland gillar jag det, ibland undrar jag om det inte kommer leda till att min mamma får rätt i när hon säger att jag kommer var autbränd i tjugoårsåldern.
Fast det måste hända mycket och hålla ett relativt snabbt tempo för att jag ska känna mig lcyklig och stimulerad.
Annars blir jag uttråkad.
Så egentligen behöver jag kanske inte ändra på någonting alls?
Det lär ju visa sig.

Imorgon är det Jupiter-träff hemma hos Steffie. Det blir nog roligt som vanligt.
Ni är helgalna, och jag älskar er för det.

Godnatt