I'd hate to wake you up to say goodbye
För ett par dagar sedan vid middagsbordet kom min kära mor (med skräckblandad förtjusning) att, herregud, tänk om jag skulle träffa någon i England som jag blev jätte jätte kär i och ville gifta mig med, det vore ju spännande!
Pappa sade torrt att; Jaa, då kanske du till och med lyckas hitta någon som du står ut med i mer än fyra veckor.
Han är ju fin min far.. Men det värsta är att han har en poäng.
Vad gäller förhållanden är jag en aning disfunktionell, och jag tänker att när till och med föräldrarna - som inte har någon vidare insyn what so ever i mitt "kärleksliv" - anmärker på det så är det lite illa.
Nåja, hittills är det inget jag lider nämnvärt av.
Pappa sade torrt att; Jaa, då kanske du till och med lyckas hitta någon som du står ut med i mer än fyra veckor.
Han är ju fin min far.. Men det värsta är att han har en poäng.
Vad gäller förhållanden är jag en aning disfunktionell, och jag tänker att när till och med föräldrarna - som inte har någon vidare insyn what so ever i mitt "kärleksliv" - anmärker på det så är det lite illa.
Nåja, hittills är det inget jag lider nämnvärt av.
Kommentarer
Postat av: sara
det är lite illa faktiskt,
du kommer träffa en skithet engelskman som du blir upp i öronen förälskad i, sedan blir det ett farväl men många tårar för att du kan ju faktiskt inte flytta dit, du fick ju inte lämna oss här i sverige längre än vad du redan ska.
Trackback
