Isle of Wight #45

Wow. Vi är verkligen stammisar på Joe's nu.
Jag har alltid velat vara stammis någonstans. Wehej.

Nu när vi kommer, om det är vår favoritbartender det vill säga, så hälsar vi, han frågar hur vi mår och fårgar om vi vill ha varm choklad. Vi betalar och han säger att han kommer och lämnar den till oss.
Fint är det.

Och.. jag sitter precis innanfrö ett fönster och fick precis en liten beundrarskara.
Ett gäng prepubertala pojkar står utanför och är ascoola med sina CYKLAR. De vinkar och knackar på fönstret och har sig.
Ja herregud. Ungdomar.

Jag känner mig rätt gammal faktiskt.

I övrigt känner jag att om engelsmännen kände till Ronja Rövardotter (eller.. det kanske de gör? Jag vet inte..) så skulle jag snart gå under smeknamnet vildvittran.
Min röst är hlet underbar för tillfället.
Jag växlar mellan sensuella hesa viskningar och kraxande läten som knappt kan urskiljas som ord. Skitsnyggt.

Imorgon kommer Lovisa hit och sover över.
Vi ska nog ut tror jag, om vi lyckas dr aihop lite folk.
Det blir finfint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0