Josefine

Har tråååååkigt.

Det finns ett visst mått av underhållning som kan kramas ur den torra luften i vad som är De Geergymnasiets chat-rum, och jag har nu vida överskridit den kvoten.

Inte ens Fejjan lockar just nu, vilket mycket väl kan ha något samband med att de allra flesta människorna i världen, eller åtminstone de på min "vänlista", har vettigare saker att göra klockan halv 11 en måndag. Hoppas jag.

I denna evighetslånga tidslucka som är min håltimma har jag i alla fall komponerat ett mail till Hästen. Varsågod! Hoppas att det är mer till glädje än det förra.
Jag vill minnas att hon en gång tilldelade mig priset för världens sämsta mail genom tiderna. Det var en traktor.
Jag undrar var den tog vägen?

Det här ger mig associationer till min kära far och den gången jag kom hem från en lång (och prestationsfylld) skoldag för att mötas av en halv traktor på garageuppfarten.
Hans svar på vad tusan en halv traktor gjorde där var:
"Jag hade inte råd med en hel", följt av ett genuint guppskrock. Komplett med händerna på magen vill jag minnas.
Han låg och läste Nostalgia (60-talets version av de moderna biltidningarna tänker jag mig) i soffan och såg ut att vara väldigt nöjd med sig själv.

Ungefär lika nöjd som han såg ut igår när han, inför resten av familjen, presenterade sin julklapp till Sean.
Herregud.


Min pappa är faktiskt en väldigt snäll och harmlös man, fastän han gärna försöker visa på motsatsen.
Detta gör han genom att slänga ur sig roliga saker som:

"Är han två år äldre än du?! Jaha.. Ja men hälsa då att jag har en yxa i källaren!"


och..

"Hälsa att jag heter TOR-STEN. Det är ett mycket gammalt vikinganamn! Och JA! Säg också att hela släkten sysslar med BLODSHÄMND!"


Dessa uttalanden kan förstås te sig mycket hotfulla, tills det att man faktiskt träffar honom.
Min pappa är faktiskt världens snällaste,
men huruvida han är så rolig som han utger sig för att vara går att diskutera.

Kärlek.